Ingves: Värre virusvåg än väntat under fjärde kvartalet

”Inte minst i det fjärde kvartalet förefaller tillväxten bli lägre än vad vi räknat med. Samtidigt var utvecklingen i det tredje kvartalet lite bättre”, sade han.

Han påpekade att det ser ganska illa ut ur ett virusperspektiv i stora delar av Europa, om än något mindre i våra norra delar. Men euroområdet ”är vår viktigaste handelspartner”, framhöll han.

Det kommer att krävas tankeverksamhet kring hur utdragen denna virusvåg blir och vilka ekonomiska konsekvenser det får. Det är något som kommer att behöva diskuteras inom direktionen i en vid mening framöver, ansåg han.

De befintliga programmen för tillgångsköp har inte slagit i uppsatta tak samt löper också till sommaren 2021. Riksbanken brukar återkomma i god tid innan tillgångsköpprogram upphör med hur centralbanken kommer att gå vidare, fortsatte han.

Angående kronan ansåg han att det varit ”en bra sak i sig” att växelkursen varit ”förhållandevis stabil” i en ”stökig omvärld”.

Den pågående avtalsrörelsen kommer Riksbanken att hantera så gott den kan. Inflationsförväntningarna är hyfsat stabila och ligger relativt nära 2 procent på fem års sikt, vilket är önskvärt för Riksbanken, angav Stefan Ingves.

Med en nollränta långt in i framtiden och ytterligare expansion av balansräkningen kommer inflationen återgå till målet, sade han.

Under SNS-seminariet fokuserade han på och upprepade tidigare kritik mot det nya förslaget till Riksbankslag. Han höll fast vid att Riksbanksutredningens lagförslag minskar Riksbankens möjligheter att agera i en kris.

”Riksbanken hade inte kunnat vidta de åtgärder som vidtagits under coronakrisen”, tillade han till journalister efter det digitala seminariet.

Riksbanken behöver kunna hantera både det ena och det andra inom ramen för lagstiftningen. Denna lagstiftning kan också tänkas ligga kvar i omkring 30 år samt behöver dessutom vara kompatibel med EU-ramverk, fortsatte han.

Den förra Riksbankslagen är från 1988. För 30 år sedan var bankutlåning den viktiga källan för företagsfinansiering. Företagsobligationsmarknaden har sedan blivit allt viktigare. Förslaget till ny Riksbankslag skulle begränsa möjligheterna att köpa exempelvis företagsobligationer, angav Stefan Ingves. Detta eftersom lagförslaget inte tillåter tillgångsköp på oreglerade marknader medan aktier däremot skulle vara tillåtet att köpa eftersom sådan handel sker mer reglerat.

Aktieköp är dock inte något som Riksbanken har diskuterat och inte något som är aktuellt i nuläget, angav han.

Det går inte att skilja penningpolitiken från finansiell stabilitet under dåliga tider. Riksbanken förfogar till skillnad mot Finansinspektionen över en balansräkning som går att använda för att bära risk under mer osäkra tider.

Före går det inte att veta exakt vad Riksbanken behöver för möjligheter, under tiden kan transparensen vara hög för riksdagen och granskningen kan vara noggrann efteråt. Snarare än att minska Riksbankens befogenheter bör en sådan ordning vara lämplig. Ett oberoende granskningsorgan och möjlighet till domstolsprövningar för att testa om Riksbankens åtgärder varit proportionerliga, ansåg riksbankschefen.