Ingves kan hota börsuppgången

Under året som gått har prognosmakarna när det gäller den svenska ränteutvecklingen fått ändra sig gång på gång. Från att styrräntan skulle kunna nå nivåer över 5 procent har analytikerna fått sänka sina prognoser som under hösten hamnat strax under 3 procentsnivån.

Anledningen är förstås den fortsatts skuldkrisen som håller tillbaka tillväxttakten utomlands plus att inflationstakten hittills hållit sig relativt låg i Sverige.

Men nu har det sistnämnda ändrat sig – åtminstone delvis – och KPI ökade i november med 0,3 procent. Det innebär att inflationstakten stigit till 1,8 procent de senaste 12 månaderna från 1,5 i oktober.

Detta går hand i hand med inflationsförvätningarna som stigit avsevärt senaste tiden – hushållen ser i Konjunkturinstitutets senaste barometer en inflation på 3,2 procent de närmaste 12 månaderna.

Det är betydligt över Riksbankens långsiktiga mål på 2 procent, vilket säkerligen kommer spela roll när banken funderar över räntejusteringar framöver.

Nästa vecka är marknaden fullständigt överens om att det kommer en ny höjning med 0,25 procentenheter och att detta kommer upprepas även i februari. På länge sikt är marknaden tudelad till nya räntehöjningar, men efter den nya högre inflationstakten och – förväntningarna tror en del på nya höjningar på 0,25 procentenheter vid varje penningspolitiskt möte i Riksbanken.

Det ökade fokus som blivit kring de stigande bostadspriserna gör också att Riksbanken kan vilja använda räntevapnet för att dämpa utlåningen till bostadsköp – det kan helt enkelt bli den faktor som får riksbanksledamöterna att väga över för en räntehöjning.

För Stockholmsbörsen vore detta en olycklig utveckling – en hel del av den fortsatta kursuppgången i höst har underbyggts av det låga ränteläget. Relativt högre svenska räntor jämfört med omvärlden bidrar också normalt till en starkare krona – något som inte exportindustrin är betjänt av.

MAGNUS ALFREDSSON, PRIVATA AFFÄRER