Farväl till kvartalskapitalism

EU-kommissionen håller just nu på att ta fram ett förslag till ändring i det så kallade öppenhetsdirektivet i syfte att öka fokus på hållbarhet och långsiktiga resultat.

En av de viktigare förändringarna är just att kravet på kvartalsrapportering ska slopas för alla börsnoterade bolag i medlemsstaterna. Förslaget ska enligt plan vara klart i slutet av året och, om det går igenom, införas under 2014. Reglerna är inte tvingande vilket innebär att marknadsplatser som Stockholmsbörsen kan ha kvar sina krav på kvartalsrapportering även efter denna tidpunkt.

Ett bolag som valt att förekomma EU-kommissionens regeländringar är holländska Unilever, där den svenska näringslivsnestorn Michael Treschow är styrelseordförande.

”Vi slopade kvartalsrapporteringen redan i fjol. Nu presenterar vi endast en fullständig finansiell rapport två gånger per år. Däremellan lämnar vi en försäljningsrapport som ju är det relevanta för företaget. Det stör inte vår cykel på samma sätt. Varför ska vi prata om vinst per aktie när det inte är det du styr företaget på? Det är klokare att ägna sig åt att prata om viktiga saker som order och kvalitet, det som driver affären”, menar Michael Treschow.

Förändringen, som främst drevs av Unilevers vd Paul Polman, fick till slut stöd av samtliga ledamöter och nu var oron stor för marknadens reaktion. Men från marknaden hördes inget och de ledamöter som tvekade har i dag erkänt att de hade fel.

”Förändringen får ju självklart inte innebära att bolagen inte gör sin hemläxa och slutar att styra mot resultat. Men man behöver inte prata om det externt”, tillägger Michael Treschow.

En som menar att kortsiktiga intressen kommit att dominera alltmer även på den svenska marknaden, och som efterlyser en debatt likt den brittiska, är Sophie Nachemson-Ekwall, doktorand på Handelshögskolan och tidigare ekonomijournalist.

Nyligen lämnade hon en rapport till Svenskt Näringslivs projekt kring företagsamt ägande.

I rapporten, som handlar om hur institutionella investerare ska kunna ta ägaransvar på börsen, framkommer att kortsiktighet blivit tongivande som drivkraft hos en del institutionella aktörer som aktivistfonder och hedgefonder.

Det kortsiktiga beteendet har även spritt sig till vanliga aktiefonder och pensionsfonder som i bolag med öppen ägarbild samarbetar med aktivister för att driva på en styrelse och företagsledning för att driva upp aktiekursen kortsiktigt.

”Med ens verkar den värdeskapande bolagsstyrningen med dess behov av balans mellan kortsiktigt och långsiktigt tänkande, ha hamnat på undantag”, konstaterar Sophie Nachemson-Ekwall.