Bankkrisen i USA – det här vet vi hittills

Sedan i fredags har amerikanska myndigheter tagit kontrollen över två banker: Silicon Valley Bank, SVB, och Signature Bank. Detta efter den näst respektive tredje största bankkraschen i landets historia bakom Washington Mutuals kollaps under finanskrisen 2008.

Det här vet vi hittills om händelserna, som även gjort avtryck på hemmaplan.

SVB

På fredagen stängdes SVB, som verkade under namnet Silicon Valley Bank, ned av den regionala tillsynsmyndigheten i delstaten Kalifornien. SVB var den 16:e största banken i USA med 209 miljarder dollar i tillgångar och en viktig långivare till uppstartsbolag.

Bakgrunden till bankens kollaps är det senaste årets kraftiga ränteuppgång, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. I takt med att räntorna gått upp har det blivit svårare för mindre bolag att resa kapital genom börsnoteringar eller nyemissioner, vilket ledde till att bankens kunder började ta ut pengar.

För att finansiera kundernas uttag såldes en gigantisk obligationsportfölj på 21 miljarder dollar som främst bestod av amerikanska statspapper. SVB meddelade sedan på torsdagen förra veckan att banken, på grund av den sjunkande inlåningen, ska göra en nyemission på 1,75 miljarder dollar för att stärka balansräkningen.

Aktien föll handlöst på beskedet och kurskollapsen i kombination med fortsatta uttag gjorde det omöjligt att gå vidare med nyemissionen. Enligt uppgifter sonderade SVB då andra alternativ, bland annat en försäljning, innan myndigheterna tog kontrollen över banken, enligt Reuters.

Den regionala tillsynsmyndigheten placerade sedan bankens tillgångar under den federala bankövervakningsmyndigheten FDIC:s kontroll. FDIC ansvarar för USA:s motsvarighet till den svenska insättningsgarantin.

Kunderna till SVB och Signature Bank, den andra kollapsade banken (läs mer under nästa rubrik), kommer att få tillbaka hela det insatta beloppet, utlovade det amerikanska finansdepartementet och landets tillsynsmyndigheter i ett gemensamt uttalande på söndagen. Dessutom poängterade de att ”inga förluster kommer att bäras av skattebetalarna”.

SVB är den näst största bankkraschen i USA efter Washington Mutuals kollaps under finanskrisen 2008. Händelsen har gett upphov till stor oro på världens börser och inte minst i banksektorn.

Men risken för spridningseffekter i det finansiella systemet med nya bankrusningar, likt den som drabbade SVB, är låg, påpekade Nordea i en analys på fredagen. En bankrusning uppstår när ovanligt många kunder plötsligt tar ut eller försöker ta ut sina pengar från en bank.

Signature Bank

Bara ett par dagar efter SVB:s nedstängning tog regionala myndigheter i USA över kontrollen av den New York-baserade Signature Bank på söndagen.

Även den här gången placerades tillgångarna under federala bankövervakningsmyndigheten FDIC:s förmyndarskap.

Amerikanska finanstidningen Wall Street Journal rapporterar att Signature Bank drabbades av en förtroendekris efter SVB:s kollaps några dagar innan.

Banken har blivit hårt straffad av en tidigare satsning på kryptovalutor, som likt tekniksektorn i stort föll kraftigt under fjolåret. Signature Bank letade efter potentiella köpare av banken som kunde få ordning på finanserna, men lyckades inte få till någon affär, uppger källor till Wall Street Journal.

I slutet av 2022 hade Signature Bank omkring 110 miljarder dollar i tillgångar, vilket gör det till den tredje största bankkollapsen i USA:s historia.

FDIC upprättade på söndagen en ”bryggbank” som gör det möjligt för Signature Banks kunder att få tillgång till sina pengar.

Bankkollapserna påverkan i Sverige

Pensionsjätten Alecta var storägare i SVB och hade dessutom investerat 3,2 miljarder kronor i Signature Bank, enligt Dagens industri. Utöver det har Alecta förlorat pengar på innehavet i den regionala amerikanska banken First Republic som rasat i bankoron på börsen.

Innan SVB:s krasch uppmärksammade Di att Alecta, som under förra året satt i valberedningen för samtliga fyra storbanker på Stockholmsbörsen, i år lämnat ägarlistan helt i två av dem. Det handlar om Swedbank och Handelsbanken.

Pensionsjätten köpte i stället amerikanska bankaktier.

”Förvaltningen har tittat på vad potentialen är för de här bolagen och har sedan beslutat att skifta ut två av bankerna till förmån för framför allt amerikanska nischbanker”, kommenterade då Carina Silberg, chef för ägarstyrning på Alecta, beslutet till Di.

Pensionsjättens vd Magnus Billing säger till Sveriges Radio på måndagen att det är ”ett misslyckande att vi investerat i dessa bolag och hamnat i den här situationen”.

Marknadsoron efter bankkollapserna i USA har slagit hårt mot banksektorn även i Sverige. Den senaste veckan har Stockholmsbörsens storbanker, Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea, fallit mellan drygt 7 och 10. Nätmäklarna Avanza och Nordnet har samtidigt rasat omkring 16 procent under samma period.

Finansinspektionen understryker på måndagen att myndigheten följer marknadsutvecklingen noggrant. FI är dessutom i kontakt med de svenska storbankerna.

”Vår bedömning är att ingen av dem har egna stora direkta exponeringar mot de amerikanska banker som nu har fått problem”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Vidare uppger investmentbolaget Kinnevik, som är inriktat på teknik- och tillväxtföretag, i ett pressmeddelande på måndagen att man bedömer bolagets exponering mot SVB som ”icke materiell”.

Ränteförväntingarna störtdyker

Innan krisen i USA:s banksektor räknade marknaden kallt med att centralbanken Federal Reserve skulle höja styrräntan med 50 punkter, eller 0,5 procentenheter, i mars. Prissättningen på terminsmarknaden indikerade 70 procents sannolikhet för en så kallad dubbelhöjning.

På måndagsmorgonen prisade marknaden endast in en 17-procentig sannolikhet för det.

Fed sammanträder under nästa vecka och ger sitt räntebesked på onsdagen den 22 mars. Samtidigt uppger Goldman Sachs analytiker på måndagen att man inte tror att det blir någon räntehöjning överhuvudtaget på grund av oron i banksektorn.

Tidigare väntade sig bankens analytiker att Fed skulle höja räntan med 25 punkter, det vill säga 0,25 procentenheter.