Analytiker: Regeringens budget kunde vara mer expansiv

När den rödgröna regeringen på onsdag lägger fram sin första budget som lär gå igenom riksdagen är det mesta i sedvanlig ordning redan känt. Det kommer ett antal skattehöjningar till sommaren som ”krona för krona” ska finansiera bland annat höjd a-kassa och mer pengar till äldrevård och järnvägsunderhåll. För 2016 har regeringen aviserat ytterligare skattehöjningar och utökade satsningar på utgiftssidan.

Enligt flera bedömare skulle regeringen dock ha kunnat ta ut svängarna mer och stimulerat ekonomin i stället för att lägga en neutral budget.

”Vi tycker att det saknas stimulanspolitik. Det är för mycket krona för krona. Vi har en lite bekymmersam mix i den ekonomiska politiken. Penningpolitiken kan inte göra så förtvivlat mycket mer. För säkerställa inflationsuppgången skulle den behöva ha mer hjälp från finanspolitiken”, säger Knut Hallberg, analytiker vid Swedbank, till Nyhetsbyrån Direkt.

Han tillägger att ett fortsatt osäkert parlamentariskt läge dessutom riskerar att hålla uppe försiktighetssparandet hos hushållen och dämpa investeringsviljan i näringslivet. Till detta finns även en osäkerhet vad gäller framtida skatter och hur det ska bli med ränteavdragen, vilket debatteras flitigt trots ihärdiga försäkringar från regeringen att de inte kommer att röras.

”Netto blir budgeten tämligen neutral. Det man ger med den ena handen tar man tillbaka med den andra. På minussidan finns osäkerheten om skattehöjningarna och på den positiva sidan har förbättringarna i till exempel a-kassan”, säger Knut Hallberg.

Även SEB är inne på att det finns utrymme för en mer expansiv politik, i ett läge med hög arbetslöshet och låg inflation.

”Eftersom Riksbanken nu tvingas till exceptionella åtgärder, inklusive negativa räntor, tyder det på att finanspolitiken kan spela en större roll i stabiliseringspolitiken”, skriver SEB-analytikerna Håkan Frisén och Daniel Bergvall i ett marknadsbrev.

De menar att Sveriges låga statsskuld och statslåneräntor ökar det finanspolitiska manöverutrymmet och att det borde kunna gå att hitta åtgärder som stöttar återhämtningen och är långsiktigt strukturellt riktiga. De nämner ofinansierade infrastrukturinvesteringar som det mest givna valet för att stimulera ekonomin.

Nordeas analytiker Bengt Roström skriver i ett marknadsbrev att den huvudsakliga slutsatsen är att den nya röd-gröna regeringen kommer att föra en traditionell socialdemokratisk politik med ökade utgifter för välfärd och höjda skatter.

Den stora intäktskällan i år är att de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga trappas ned till sommaren, för att sedan avskaffas helt nästa år. Detta ger ett tillskott på 5,5 miljarder kronor till statskassan i år. Dessutom görs ytterligare några mindre skattehöjningar i år, som väntas inbringa drygt 100 miljoner kronor.

Bland de större utgiftsökningarna finns mer pengar till skolan, äldrevård och järnvägsunderhåll.

En annan stor satsning är att taket i a-kassan ska höjas i september, för första gången på 13 år. Alla som tjänar upp till 25.000 kronor i månaden ska nu få ut 80 procent av sin inkomst under de första 100 ersättningsdagarna.

Vad som ännu saknas är besked om Socialdemokraternas tunga vallöften om en jobbgaranti för unga och traineejobb.

Dessutom har regeringen aviserat ett antal förslag som ska träda i kraft först 2016, och alltså inkluderas i höstens budgetproposition. På inkomstsidan handlar det förutom om slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga även om minskat ROT- och RUT-avdrag, höjd bensinskatt och höjd schablonskatt på sparande.

Detta ger betydligt större intäkter till staten. Pengarna ska sedan användas till att bland annat stimulera bostadsbyggandet samt att fortsätta satsningarna på järnvägen, äldrevård och skolan.

I sin budgetmotion i höstas, som röstades ned i riksdagen, hade regeringen dessutom förslag om att trappa ned jobbskatteavdraget vid högre inkomster. Sänkt skatt för pensionärer är också ett tidigare utlovat förslag som det ännu saknas besked om.

Flera analytiker är inne på att man nog får räkna med fortsatt ganska försiktiga budgetar, med tanke på det osäkra parlamentariska läget, decemberöverenskommelsen till trots.

”Kommer decemberöverenskommelsen att hålla eller inte? Det är en sak att regeringen får genom budgeten. Alliansen och SD kan ändå ge allehanda tjuvnyp hela tiden, som kan ge osäkerhet, till exempel om energi och försvar. Detta påverkar också synen på regeringens styrka”, säger Swedbanks Knut Hallberg.

SEB-analytikerna Håkan Frisén och Daniel Bergvall konstaterar också att det stundar osäkra politiska tider. Regeringen tvingas nu till en delikat balansgång där de samtidigt ska hantera intern oenighet, säkra stöd från Vänsterpartiet och administrera decemberöverenskommelsen utan att utmana allianspartierna genom att lägga in alltför mycket i budgeten. Detta tillsammans kan bli en omöjlig uppgift som paralyserar regeringens beslutskraft.

”Svensk ekonomisk politik har sällan varit så komplicerad som den är nu. Vårbudgeten kommer att vara det första testet, men de stora utmaningarna ligger längre fram”, skriver de.

En bieffekt av skattehöjningarna är att KPI-inflationen höjs 2016, till glädje för Riksbanken som brottas med alltför låga prisökningar. Analytiker räknar med att budgetförslagen höjer KPI-inflationen 0,3-0,4 procentenheter.

Vårändringsbudgeten offentliggörs på onsdag, den 15 april, klockan 8. Denna följs klockan 9 av en pressträff med finansminister Magdalena Andersson och budgetdebatt i riksdagen klockan 13.