Regeringen skriver ner BNP-prognosen

I den senaste prognosen, i samband med höstbudgeten den 15 november, räknade regeringen med en BNP-tillväxt på 2,1 procent i år och 1,6 procent nästa år.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas nu uppgå till 0,6 procent i år och 0,7 procent nästa år (+1,2 respektive +2,0 procent i november).

Den öppna arbetslösheten bedöms uppgå till 6,3 procent i år och 6,4 procent nästa år (6,4 respektive 6,4 procent i november).

Finansminister Magdalena Andersson konstaterar att svensk ekonomi är stark, med en historiskt hög sysselsättningsgrad och starka offentliga finanser.

I Sverige har konjunkturen stärkts de senaste åren och tillväxten varit hög. Under den senaste tiden har dock flera indikatorer på den ekonomiska utvecklingen sjunkit något, vilket pekar på att tillväxten kommer att mattas av under 2019.

Arbetsmarknaden går fortsatt starkt och prognosen för arbetslösheten sänks något vilket beror på starka utfall för fjärde kvartalet 2018.

Brexit, amerikansk handelspolitik och osäkerheten på den svenska bostadsmarknaden gör samtidigt att det finns risk för att utvecklingen blir svagare än väntat, men Sverige är väl rustat då vi haft ett överskott under förra mandatperioden, enligt Magdalena Andersson.

Den offentliga skulden väntas sjunka från 34,5 procent av BNP i år till 28,2 procent under 2022, det vill säga under skuldankarets nedre intervall.

Obefintligt reformutrymme utan finansiering

M/KD-budgeten bidrar till att utrymmet för ofinansierade reformer är ”i det närmaste obefintligt”.

Det sade finansminister Magdalena Andersson vid en pressträff på måndagen där hon presenterade regeringen syn på det ekonomiska läget.

Redan i vårbudgeten kommer dock regeringen att lägga fram ett antal ”ansvarsfullt” finansierade reformer och under mandatperioden vill regeringen bland annat använda pengarna till att anställa personal i offentlig sektor och motverka klimatförändringarna.

Andersson sade att vi går mot en något lägre tillväxt, men att Sverige står starkt, inte minst arbetsmarknaden överraskar på uppåtsidan. Arbetskraftsdeltagandet har blivit högre än regeringen tidigare trodde, och även sysselsättningsgraden har reviderats upp något. Hon betonade att detta inte har med M/KD-budgeten att göra.

”Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas väldigt, väldigt starkt”, sade hon.

Finansministern sade samtidigt att arbetskraftsbristen är mycket stor, och att vi uppenbart har behov av ytterligare arbetskraft.

Hon tog upp de osäkerhetsmoment som i princip alla prognosmakare lyfter fram, främst brexit och handelskriget mellan USA och Kina.

”Nedåtriskerna är större än uppåtriskerna”, sade hon och sade att båda dessa har potential att påverka den svenska ekonomin i stor utsträckning.

Finansministern noterade att även att en nedgång i Europa kan bli mer utdragen än annars eftersom vare sig centralbankerna eller finanspolitiken har möjlighet att ge stora stimulanser.

Här hemma är riskerna desamma som de senaste åren, de höga bostadspriserna och hushållens höga skuldsättning.

Klimatförändringarna är en annan risk som kan slå mot svensk ekonomi, både på kort och längre sikt.

Bild: prognoser jämfört med andra bedömare

Bild: Prognos arbetslöshet från regeringen och KI