Makroekonomi
KI: Offentliga finanser ej långsiktigt hållbara
Publicerad: 19 februari 2020, 09:06
Foto: istockphoto
Sverige har starka offentliga finanser, men den stigande andelen äldre de kommande decennierna innebär utmaningar både för svensk ekonomi i sin helhet och den offentliga verksamhetens personalförsörjning. Det skriver Konjunkturinstitutet i sin rapport om den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna, som överlämnas till regeringen i dag.
Nyhetsbyrån Direkt
Enligt KI:s basscenario är den offentligfinansiella utvecklingen inte hållbar.
”Utgångsläget med ett negativt primärt sparande i början av 2020-talet och den, för de offentliga finanserna, ogynnsamma demografiska utvecklingen, innebär att det offentliga sparandet förblir negativt fram till 2050”, skriver KI, vars slutsats grundar sig på bibehållet välfärdsåtagande och konstanta skatteregler.
Enligt KI skulle en hållbar utveckling exempelvis kunna uppnås om nuvarande överskottsmål uppfylls från 2021 och därefter ersätts med ett balansmål vid nästa översyn 2027.
Men detta skulle kräva åtgärder som permanent stärker det primära finansiella sparandet med cirka 30 miljarder kr per år.
”Hållbara offentliga finanser kan också uppnås genom en lägre standardökning än vad som ligger i linje med den historiska utvecklingen. Beräkningarna påverkas i stor utsträckning av antaganden kring bland annat det offentliga välfärdsåtagandet, hälsoutvecklingen och pensionsåldern”, enligt KI.
Utmaningarna, både vad gäller ekonomi och personalbehov, är som störst i kommunsektorn eftersom den ansvarar för vård och omsorg av äldre.
I KI:s basscenario behöver statsbidragen öka med cirka 14 miljarder kr per år fram till 2050 om inte kommunalskatten ska behöva höjas. Dessutom behöver cirka 220.000 personer anställas 2020-2050, vilket är cirka 35 procent av ökningen av den totala sysselsättningen under perioden.