Makroekonomi
Inflationen klart under Riksbankens prognos
Publicerad: 12 mars 2020, 09:25
Foto: istockphoto
(Uppdaterad) KPIF-inflationen kom åter in oväntat lågt i februari, men inte ens för Riksbanken är inflationen särskilt avgörande för tillfället. Det säger Johan Javeus, chefsstrateg vid SEB, till Nyhetsbyrån Direkt.
Nyhetsbyrån Direkt
”Det enda man kan konstatera är att Riksbanken kör i uppförsbacke och med den utveckling vi ser nu kommer den uppförsbacken inte att bli mindre brant framöver. Men ingen bryr sig om inflationen i dag. Även när det gäller vad Riksbanken ska göra är inflationen inte i fokus utan hur Riksbanken ska kunna hjälpa till att hantera alla negativa effekter av viruset”, säger han.
KPIF (KPI med fast ränta) steg 0,5 procent i februari jämfört med föregående månad enligt SCB, och steg 1,0 procent jämfört med samma månad föregående år.
Väntat enligt Infront Datas prognosenkät var +0,4 respektive +1,1 procent. Riksbankens prognosbana pekade mot en KPIF-inflation på 1,4 procent i februari.
KPI steg 0,5 procent jämfört med föregående månad och steg 1,0 procent i årstakt. Enligt Infront Datas enkät väntades 1,1 procents KPI-inflation, Riksbankens prognosbana pekade mot 1,4 procent.
I januari var KPI-inflationen 1,3 procent.
KPIF-inflationen exklusive energi, KPIFXE, var 1,6 procent i februari, jämfört med 1,6 procent i januari. Enligt Infront Datas enkät väntades 1,5 procent, Riksbankens senaste prognosbana pekade mot 1,9 procent.
ECB kan ge vägledning i eftermiddag
Johan Javeus tror att ECB:s räntebesked på torsdag eftermiddag kan ge del vägledning i den frågan, då ECB befinner sig i samma situation som Riksbanken, med ett i stort sett uttömt räntevapen.
”Visst kan man sänka räntan ytterligare lite, men det kommer inte att ge någon som helst stimulans till ekonomin. Utan i stället är fokus på tillgångsköp och att erbjuda förmånliga krediter till banker och övriga delar av näringslivet”, säger Johan Javeus.
Penning- och finanspolitik inte längre åtskilda
Han noterar också att det tydliga beskedet från ECB-chefen Christine Lagarde är att finanspolitiken nu måste dra det stora lasset. Det kommer också ständigt nya besked om olika stimulanspaket från länder världen över. Coronaviruset har också brutit tabut om att hålla penningpolitik och finanspolitik åtskilda.
”Vi är i ett exceptionellt läge och jag tror inte man ska titta för mycket på hur det sett ut tidigare, där det framför allt i Europa funnits en ovilja att hjälpa till med finanspolitiken. Nu är det en akut situation på många håll och då kommer regeringar över att hjälpa till”, säger Johan Javeus.
Han säger att de åtgärder som nu vidtas bland annat handlar om att göra det lättare för anställda som är sjuka att stanna hemma, vilket både ger en ekonomisk stimulans och minskar smittspridning. Samtidigt kan företag senarelägga skatteinbetalningar och Johan Javeus tror på fler åtgärder för att hjälpa de värst drabbade branscherna.
”Utan hjälp är det till exempel svårt att se hur många flygbolag kommer att klara sig”, säger han.
”Europa det nya Kina”
Vad gäller coronautbrottet noterar han att ”Europa har blivit det nya Kina”, med ett snabbt ökande antal fall i många länder. En ljusglimt är dock att utvecklingen i Kina har vänt, med färre coronafall och återstartad produktion.
”Det går väldigt tydligt åt rätt håll i Kina, med många indikationer som pekar på att kinesisk ekonomi är på väg att komma igång igen. Det hopp man kan ha för Europa är att vi kan få ett liknande förlopp som i Kina, i alla fall på lite längre sikt, och att detta börjar vända om antal veckor. Men läget är väldigt osäkert”, säger SEB-strategen.