Inflation eller lågkonjunktur – så påverkas börsen

Greklands svaga statsfinanser och höga skuldsättning ska botas med nya lån. För de finansiella marknaderna innebär det en kortsiktig lättnad. Men det är samtidigt som att hälla bensin på en eld, på sikt kan det problemen flamma upp än värre.

För att undvika det måste Grekland spara hårt, ungefär som Lettland fått göra. Annars har landet inte råd att under kommande år betala tillbaka de skenande skulderna. De stora lånen behövs för att landets ekonomi ska räddas på kort sikt.

Att hälla bensin på elden, att skuldsatta ekonomier tar jättelån och pumpar in än mer pengar i ekonomin, är samma strategi som USA och stora delar av Västeuropa gjorde för att lösa finanskrisen och recessionen under 2009.

Det fick fart på börserna under 2009. Och Greklands lånemedicin ser ut att ha gynnat börserna den här veckan. Men i alla dessa hårt skuldsatta länder finns risken att ekonomiernas utveckling hämmas när skulderna ska betalas tillbaka framöver. Förr eller senare måste det till stora besparingar och/eller skattehöjningar. Men vilken politiker vill bli impopulär genom att göra det?

En annan långsiktig risk är att det blir inflation. Historiskt sett har stora underskott i offentliga finanser lett till snabba prisökningar. Och frågan är allt kapital på finansmarknaderna, de låga styrräntorna och alla stora statliga räddningspaket dras tillbaka i tid. Historiskt sett har världens länder ofta tajmat sådant mer eller mindre fel – åt det ena eller det andra hållet.

Tror du på inflation – placera i reala tillgångar, men akta dig för hög skuldsättning. Tror du på svag konjunktur – placera i trygga och konjunkturstabila tillgångar. Placera dina pengar även utifrån det faktum att de asiatiska ekonomierna, främst Kina, har mycket starka finanser med lägre skulder än ekonomierna i väst.

MARCUS HERNHAG