Danske: Sämre tillväxtutsikter – men Riksbanken höjer räntan ytterligare

Sveriges BNP väntas minska med 0,2 procent i år och öka med 1,7 procent nästa år. I sin senaste prognos, i juni, räknade Danske Bank med att BNP skulle öka 0,3 procent i år och öka 1,9 procent 2024.

Utvecklingen i svensk ekonomi har varit klart tudelad där hushåll och bostadsmarknad fortsätter att tynga utsikterna medan en stark utveckling i näringsliv och arbetsmarknad har vägt upp detta.

Den privata konsumtionen väntas minska 1,6 procent i år. Hushållens situation ser fortsatt skör ut men elpriserna väntas inte utgöra samma restriktion som i fjol och reallönerna bedöms ha bottnat ur. Konsumentförtroendet har också vänt upp i spåren av en stark arbetsmarknad och en uppgång på aktiemarknaderna.

Internationellt indikerar inköpschefsindex att recessionen i tillverkningsindustrin möjligen har fått följe av tjänstesektorn, och särskilt de svaga signalerna från euroområdet är oroväckande ur ett svenskt perspektiv.

"Den senaste tidens data har gjort tillväxtutsikterna för framför allt exportsektorn lite mer skakig och vi tar därför ett halvt steg tillbaka från vår tidigare mer optimistiska hållning. Vi kan dock inte se att svensk ekonomi går in i en påtaglig recession kommande kvartal mot bakgrund av en omvärld där tillväxten håller upp rätt bra", säger Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank, i en kommentar.

Arbetsmarknaden fortsätter samtidigt att visa motståndskraft och rör sig sidledes. Arbetslösheten väntas stiga något härifrån men det blir ingen brant uppgång, utan arbetslösheten stiger från 7,5 till 7,8 procent nästa år.

Trots en nedgång i aktivitet på bostadsmarknaden har huspriserna förblivit starkare än förväntat, och priserna har börjat stiga igen efter den initiala nedgången tidigare i år.

Det stöds av att botten verkar vara nådd för den negativa utveckling av reallönerna samtidigt som det stora kostnadstrycket som energipriserna tidigare har plågat hushållen med har lättat avsevärt.

"Stark arbetsmarknad, låga elpriser, reallöner som troligtvis bottnat och det faktum att Riksbankens räntehöjningar närmar sig slutet ger anledning att se lite mer muntert på läget", säger Michael Grahn.

Det blir även allt tydligare att inflationen vänt ner. Pandemins leveransstörningar är ett minne blott och varuinflationen är på reträtt. Kronans utförsbacke med stigande importpriser till följd riskerar dock att hämma den positiva utvecklingen. Råvaruprisernas utveckling ger en blandad bild. Det är tjänsteinflationen som ger Riksbanken mest huvudvärk nu, och i princip handlar det om semester och nöjeskostnader.

"Vi bedömer att den kraftiga inflationspush som dessa gav under vår och sommar är övergående och priserna faller tillbaka ordentligt under hösten", skriver Danske Bank.

Sammantaget finns goda förutsättningar för att inflationen faller i en takt som är förenlig med Riksbankens prognos. Riksbanken väntas ändå leverera en sista höjning i september eftersom den underliggande inflationen fortsatt är långt över Riksbankens mål.

Riksbanken vill försäkra sig om att inte lätta på penningpolitiken för tidigt och måste också förhålla sig till ECB:s räntenivå, eftersom det påverkar kronkursen.

Först när inflationstakten närmar sig 2 procent, vilket blir aktuellt först under andra kvartalet 2024, kommer Riksbanken att sänka styrräntan igen. Danske Bank tror att de sänker med 25 punkter vid varje möte från april och att styrräntan därmed ligger på 3,0 procent vid utgången av 2024.

Läs mer: Börsexperterna: Mest köpvärda aktierna just nu

Läs mer: Varning för börsens sminkade grisar

Läs mer: Stor rabatt i månadens bästa fonder

Läs mer: Stor genomgång: Aktierna som ska rusa över 300 procent