Analytiker spår att KPIF-inflationen steg i september

KPIF-inflationen steg till 9,0 procent i augusti, från 8,0 procent i juli, till stor del beroende på kraftigt stigande elpriser. Den väntas nu ha ökat ytterligare, till 9,2 procent i september enligt Infronts analytikerenkät, vilket skulle vara högsta sedan juni 1991.

Den underliggande inflationen, KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE), väntas ha fortsatt upp till 7,4 procent, från 6,8 procent i augusti. Detta skulle i så fall vara det högsta utfallet sedan december 1991.

Riksbankens prognos, från den penningpolitiska rapporten i september, är en KPIF-inflation på 9,7 procent och en KPIFXE-inflation på 7,5 procent i september.

Ekonomerna på Danske Bank räknar med att KPIFXE-inflationen steg till 7,5 procent i september, vilket går i linje med Riksbankens prognos. Men KPIF-inflationen steg ”bara” till 9,1 procent enligt Danske-ekonomerna, som därmed ser en klart lägre huvudinflation än Riksbanken i september.

”Elpriserna var i stort sett oförändrade och bensinpriserna uppvisade en liten nedgång”, skriver Danske-ekonomerna i ett kundbrev.

”I termer av månadsförändring kom de största bidragen till inflationen från bolånekostnader, livsmedel och kläder, som alla bidrog med omkring 0,2 procentenheter till månadsökningen”, fortsätter de, och tillägger att även priserna på alkohol, hotell och restaurang samt möbler bidrog till att lyfta prisökningstakten i september.

SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren noterar att elpriserna bara steg marginellt i september och blev ”signifikant lägre” än vad terminspriserna indikerade för två-tre veckor sedan, vilket sannolikt kan ha bidragit till att Riksbankens prognos, från i mitten av september, antog en högre KPIF-inflation i september än vad Infronts konsensusprognos nu pekar mot.

”Terminspriserna (el) för hösten och vintern har också sjunkit, mest noterbart för oktober, där priserna nu ser ut att sjunka signifikant”, skriver Olle Holmgren i ett kundbrev.

Han påpekar samtidigt att prisnivåerna för vintern ännu är mycket höga men regeringen kommer sannolikt introducera stödåtgärder och troligen också sänka energiskatten. När och hur åtgärderna kommer är osäkert, och det är också osäkert hur det kommer att påverka KPI.

”Någon form av elstöd kommer sannolikt att introduceras i november och vi ser en relativt hög sannolikhet för att KPI kommer att påverkas”, skriver Olle Holmgren.

Men även om KPIF-inflationen troligen kan bli lägre än befarat den närmaste tiden räknar SEB med en fortsatt stigande trend för kärninflationen.

”Fortsatt höga prisförväntningar i detaljhandeln stöder den slutsatsen och vi ser viss uppåtrisk mot Riksbankens reviderade prognos. Men överraskningarna på uppsidan väntas bli signifikant mindre än inför Riksbankens penningpolitiska rapport i september, och det blir intressant att se om nedåttrenden i detaljhandeln kommer att göra det svårare för företagen att skicka vidare de högre kostnaderna”, skriver Olle Holmgren.

Handelsbankens prognoschef Johan Löf påpekar också att kraftigt stigande räntor gör att bolånekostnadskomponenten i KPI-inflationen skenar. Det bidrar till att Handelsbanken räknar med att KPI-inflationen steg till 10,4 procent i september, från 9,8 procent i augusti. Det skulle vara den högsta nivån sedan april 1991.

”Den viktiga oktobernoteringen, som påverkar hyrorna i kommersiella hyreskontrakt, kommer att landa runt 11,5 procent enligt vår uppskattning”, skriver han i ett kundbrev.

SCB publicerar september-KPIF torsdagen den 13 oktober, klockan 8.00.