Grekisk kris ger lägre räntor

Den amerikanska arbetsmarknaden har försvagats ytterligare, och i Europa har nu även politikerna börjat tala öppet om grekisk betalningsinställelse.

I Almedalen i början av juli höll finansminister Anders Borg ett seminarium där han varnade för att den internationella oron riskerar att slå även mot den svenska ekonomin. Han ville därför fortsätta på linjen med fortsatt jobbskatteavdrag.

Det är dock inte självklart att regeringen får igenom ett sådant. Hela oppositionen – från Vänstern till Sverigedemokraterna – vill stoppa förslaget. Röstar de tillsammans kan de votera ner regeringen. Detta har föranlett viss oro för att det finanspolitiska ramverket skulle kunna råka i gungning och kanske leda till regeringskris.

Själv är jag inte så orolig. Såvitt jag kan bedöma vill inte oppositionen som helhet riva upp hela systemet med utgiftstak och budgetmål. Det är också svårt att se dem vara överens i bredare budgetfrågor.

Skulle de enas om att inte sänka skatten lika mycket som regeringen föreslår blir resultatet en starkare budget – inte en svagare.Ett sådant beslut hotar inte det finanspolitiska regelsystemet och behöver därför inte nödvändigtvis leda till regeringskris.

Däremot kan det betyda att politiken blir onödigt stram i en situation med internationell röra. Men skulle så bli fallet finns ju alltid möjligheten för Riksbanken att slå av på takten i sin räntehöjningsstrategi.

Den ekonomiska politiken har två huvudaktörer, Riksbanken och finansdepartementet. Riksbanken har genom sin räntepolitik stort inflytande på konjunkturen. Just nu spår banken stark svensk ekonomi och fortsatta täta räntehöjningar.

Få marknadsanalytiker tror att räntan stiger så snabbt. Husmarknaden har börjat svalkas av och den internationella oron är påtaglig. Skulle dessutom de planerade skattesänkningarna utebli kan Riksbanken utan problem gå långsammare fram.

För egen del tror jag fortfarande på stigande räntor, både korta och långa – men i långsammare takt än vad Riksbanken tidigare har spått. Någon ”räntechock” av kvällstidningskaraktär blir det inte fråga om.

Den som ändå vill skydda sig mot det kommande årets ränteuppgång kan utnyttja att skillnaden mellan korta och långa boräntor just nu är ovanligt liten.

Med marknadens mer försiktiga ränteprognos lönar det sig att binda på ett år. För den som tror att räntorna ska upp mer än vad marknaden prisar in lönar det sig att binda längre än så.

KLAS EKLUND, SENIOR ECONOMIST SEB

Krönikan ursprungligen publicerad i Privata Affärer 8/2011 (20 juli)