De nordiska bankernas värdering har kommit ned till en nivå på 0,72 gånger av eget kapital, klart lägre än det historiska snittet på 1,16. Men till finanskrisen post Lehman Brothers (cirka 0,4x) är det en bit kvar, konstaterar banken, som föredrar Nordea för värdering och SEB av lönsamhetsskäl.
”Swedbank och Danske är ännu inte ute ur penningtvättsutredningarna, men kan bli intressanta igen då detta sker”, skriver banken.
Huvuddelen av Ålandsbankens prognoskapningar för nordisk banksektor beror på stundande kreditförluster, som i genomsnitt bedöms uppgå till 0,3 procent för 2020, en konsekvens av den press som coronaviruset fått på sektorn och ekonomin i stort.
”Jämförbart med finanskrisen”
För 2021 spås förlusterna bli 0,25 procent och för 2022 spås 0,15 procent. Det är jämförbart med utfallet vid den senaste finanskrisen efter Lehman Brothers-kraschen, justerat för Baltikum och Irland som drogs in i ordentliga bankkriser.
”Nivån är 5-10 baspunkter högre än under eurokrisen 2011/2012. Resterande del av estimatförändringarna förklaras till största delen av lägre provisionsnetto till följd av lägre tillgångsvärden i kapitalförvaltningen”, skriver Ålandsbanken.
Nordea och DNB starkast
Starkast position bland de nordiska bankerna, som i sig utgör ett starkt startfält med genomgående starka balansräkningar dugliga att hantera en utdragen lågkonjunktur, har enligt Ålandsbankens syn Nordea och DNB.
”Det krävs att kreditförlusterna stiger med ytterligare 90-110 baspunkter från ovanstående nivåer för att vinsterna för perioden ska raderas ut, vilket framstår som ytterst osannolikt”, noterar Ålandsbanken.
2019 års utdelningar från börsbolag i allmänhet och banker i synnerhet har hamnat i debattens korseld sedan krisens klockor klämtade under vårvintern, och nu har de flesta bankerna kuvat och gett besked om att direktavkastningen kommer hållas inne (fortsatt inte Nordea).
”Årets utdelningar först 2021”
Men utdelningar hade inte väsentligt äventyrat bankernas finansiella ställning, konstaterar Ålandsbanken, som spår att det mycket väl kan bli så att årets utdelningar fördröjs till 2021.
Huvudscenariot baseras på att aktiviteten i Europa och Norden gradvis normaliseras under andra halvan av 2020, men osäkerheten är fortsatt stor kring hur det ska gå. Ålandsbanken ser dock negativa effekter på lönsamheten även på 2021 och i viss mån 2022 från ett varaktigt lägre ränteläge.
Graf: Några av de nordiska bankernas aktier, 3 månader
Bildkälla: Infront