Aktierna Börsens bästa aktie de senaste 40 åren är H&M som gett 20 procent i kursuppgång per år, motsvarande 1 814 gånger pengarna plus utdelningar.

Klädjätten H&M:s kursuppgång är i genomsnitt 20,4 procent per år mätt från och med 1978 och fram till och med maj 2018. Det är klart bättre än tvåan Atlas Copco som gett 14,6 procent årligen. För båda dessa och alla andra bolag i tabellen tillkommer utdelningar, vilket innebär att du fått några procents avkastning ytterligare varje år.

H&M:s bästa period var när bolaget var mindre och mer snabbväxande på 1980-talet och 1990-talet. H&M-aktiens 20,4 procent om året i kursuppgång innebär häpnadsväckande 1 814 gånger insatsen i kursuppgång på 40 år. Och då tillkommer all utdelning från klädjätten, som inte sänkt aktieutdelningen en enda gång under perioden. Lägger vi till utdelning på uppskattningsvis 2 procentenheter per år till avkastningen får vi tack vare ränta-på-ränta-effekten så pass mycket som 3 529 gånger kapitalet på de 40 åren.

Tabell: Aktierna på börsen i 40 år

Aktie Kurs 30/12 -77, kr Justerad kurs 30/12 -77 Kurs 30/5 -18 Årlig kursökning, %
Atlas Copco A 111,00 1,43 354,05 14,6
SCA A 195,00 3,38 100,00 8,7
SCA B 195,00 3,22 99,98 8,9
Electrolux A 165,00 8,06 224,00 8,6
Electrolux B 123,00 6,01 221,40 9,3
Ericsson A 126,00 1,19 64,80 10,4
Ericsson B 128,00 1,21 64,20 10,3
SKF A 56,00 2,80 173,40 10,7
SKF B 57,50 2,88 173,10 10,7
H&M 143,00 0,08 137,42 20,4
Hufvudstaden A 220,00 10,56 127,40 6,4
Sandvik 185,00 7,40 154,35 7,8
Industrivärden A 221,00 22,10 193,80 5,5
Investor A 164,00 16,40 363,00 8,0
Investor B 164,00 16,40 366,20 8,0
SEB A 125,00 1,93 80,72 9,7
Handelsbanken A 264,00 3,67 97,26 8,4
Medel: 9,8

Not: Avkastningen mäter kursutvecklingen från 30/12 1977 till och med 30 maj 2018. Startkurserna är omräknade för splittar, nyemissioner och fondemissioner. Den årliga kursökningen exkluderar utdelningar och inlösenprogram. Källa till kurserna 30/12 1977 är Nasdaq.

Sämre än börsindex

Bolagen i tabellen är de som funnits på Stockholmsbörsen i 40 år utan väsentliga förändringar i bolagsstrukturen. Kursuppgången är i medeltal 9,8 procent om året utan utdelningar, vilket innebär att aktierna nästan 44-faldigats i kurs. Den årliga kursutvecklingen är 2,6 procentenheter sämre än börsindex, vilket ger stort utslag över fyra decennier.

Börsindex har stigit med i genomsnittsnitt 12,4 procent per år. Det låter kanske inte så väldigt mycket mer, men ränta-på-ränta-effekten över så lång tid som 40 år innebär att du som placerade som börsindex 114-faldigat ditt kapital utan att vi ens räknat med utdelningar.

Även om exempelvis investmentbolagen delat ut mer än det genomsnittliga börsbolaget så har bolagen i tabellen gett sämre avkastning än börsindex. En förklaring kan vara att små och medelstora bolag på sikt ger mer avkastning då tillväxten är större i dessa bolag. Riskerna brukar också sägas vara högre då de mindre bolagen ibland är sårbarare och svängigare i kurs.

Sämre för listettan på senare år

Särskilt nu på 2010-talet har börsens lite mindre bolag gått klart bättre än de allra största bolagen. Efter bästa 40-åringen H&M:s storhetstid på 1980- och 1990-talet är det tydligt att bolagets tillväxtfas bedarrat.

Visserligen blev det kursrekord 2015, men de senaste åren handlar det mer om att hänga med i branschens förändringar och att expandera online. På tre år har aktien gått ned 59 procent.

Hufvudstadens årliga avkastning är relativt låg, men fastighetskraschen i början av 1990-talet slog hårt mot aktien och avkastningen. Hufvudstaden toppade i kurs i augusti 1989 och föll sedan 90 procent fram till botten i oktober 1992. Då var kursen nere på 1982 års nivåer. Först 2005 nådde aktien nya kursrekord igen.

Djupa spår satte även telekomleverantören Ericssons kris 2002 då aktien på 2,5 år fallit till 1992 års kursnivåer. Aktien kostar i dag inte ens en tiondel av kursrekordet på motsvarande 826 kr den 6 mars 2000. En lärdom vi kan dra är att olika branscher och bolag lämpar sig endast vissa decennier och att vi tjänar mycket på att inte ha kvar aktier som faller långsiktigt.

Att de stora investmentbolagen Investor och Industrivärden är kvar på börsen i ganska förändrat skick är relativt väntat. Riskspridning mellan olika storbolag i olika branscher och långa traditioner innebär överlevnad. Totalavkastningen för Investor och Industrivärden och de övriga investmentbolagen har dessutom varit klart bättre än börsindex de senaste tio åren.

12 bolag kvar på börsen

Sammanlagt är det 17 aktier fördelat på tolv bolag som är kvar på börsen. Alla andra har förändrats i grunden på ett sätt som gör att vi inte kunnat mäta avkastningen. Det kan vara fusioner eller avnotering på grund av konkurs eller uppköp. Vissa bolag har varit avnoterade under en period och sedan återkommit. Exempelvis saknas industribolaget Alfa Laval som var noterade för 40 år sedan, men som blev uppköpta av Tetra Pak 1991 och var borta från börsen fram till börsintroduktionen 2002.

Swedish Match saknas av motsvarande anledning. Aktien var börsnoterad 1978, men efter att ha ägts av Volvo knoppades den av och sattes åter på börsen 1996. Jämfört med många börsbolags allmänna iver att sprida risker till andra branscher på 1980-talet var 1990-talet och decennierna därefter i stället perioder där fokus mot kärnverksamheten blev ledorden för de flesta bolag.

Så har vi räknat

Ingen bransch dominerar vår tabell med störst antal bolag, men vi hittar tre verkstadsbolag i form Atlas Copco, Sandvik och SKF. Dessutom är skogsbolaget och sedermera hygienproduktbolaget SCA med. Här har vi förstås justerat så att kursutvecklingen exkluderar avknoppningen av konsumentproduktbolaget Essity 2017. Vi har även justerat för att vitvarubolaget Electrolux avknoppade Husqvarna under 2006.

Kontantutdelningar ingår inte i tabellen, så totalavkastningen är bättre än den årliga prisökningen du ser. Även inlösenprogram tillkommer till avkastningen, vilket förstås gör att du som ägt till exempel SKF och Atlas Copco sedan 1978 fått mer totalavkastning än vad tabelluppgiften visar.

Under årens lopp har bolagen genomfört både aktiesplittar och sammanläggningar av aktier, vilket är nollsummespel och det har vi justerat kurserna för. Vi har även justerat för nyemissioner, vilket är det brukliga i dessa sammanhang. Antalet aktier blir fler så det krävs en lägre aktiekurs för att det ska bli samma börsvärde och därför justerar man för det.

Å andra sidan tillförs bolagen kapital som kan öka vinsten per aktie, vilket kompenserar för det ökade antalet aktier. Till exempel Ericssons nyemission dubblade antalet aktier i telekomkrisen 2002 och en storbank som SEB har genomfört flera nyemissioner även när det inte varit finanskris.

Vad som är mest rättvist när det gäller historisk kursutveckling är ingen exakt vetenskap.

Foto: Morgan Ekner/istockphoto
Aktiechatt
Just nu: Aktiechatt med Marcus Hernhag
Foto: istockphoto
Analyser
Här är fredagens analyser
Sektor
Gardell: Nordisk banksektor är attraktiv
Börsen
Sur fredag på börsen
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bostad
Analytiker: Stabiliseringen på bomarknaden fortsätter
Foto: Henrik Montgomery/'TT
Aktie
Intrum köper spanskt bolag
Aktie
Millicom vill till Nasdaq i New York
Asien
Nedåt på bred front i Asien
Wall Street
Wall Street åt olika håll
Bostad
Handelsbanken: Sidledes utveckling på bostadsmarknaden framöverSer en "gradvis stabilisering" på marknaden
Kommentar
"ICA vinner på statsbudgeten"
Sektor
Paretos favoriter bland svenska oljebolagen
Pension
Riksrevisionen ser brister i premiepensionssystemetIndexfonder hade gett högre avkastning
Aktietips
Tre aktier för vinterportföljen
Skatt
Skattetips för företagare inför årsskiftet
Aktier
Här är Keplers aktiefavoriter inför 2019Och några aktier du bör undvika
Kommentar
ABB en given vinnare om affären går i lås
Foto: Janerik Henriksson/TT
Analys
ABG: Skanska lågt värderat
Aktier
Hernhag: En brokig skara uppköpskandidater
Bostad
Andelen misslyckade bostadsaffärer minskar
Bolån
Snitträntorna på bolån fortsätter att sjunka
Analys
"Autolivs marknadsposition motiverar premievärdering"
Analys
UBS: Tillväxtpotentialen återspeglas inte i Atlas aktiekurs
Skatt
Skattetips för inkomster och avdrag inför årsskiftet
Foto: Privata Affärer/TT
Kommentar
Alfredsson: Allt fler högutdelare efter kursfallen
Krönika
Hernhag: Min mentala strutsmodell
Analys
Carnegie: H&M-aktiens återhämtning högst överdriven
Foto: Janerik Henriksson/TT
Analys
Berenberg ser 100 procentig uppsida i Dometic