”Det värsta är att regelgivarna inte förstår det krångel som deras förslag medför”. Så skriver det statliga Regelrådet i sin första årsrapport.

Rådet bildades som ett led i regeringens målsättning att förenkla reglerna och minska de administrativa kostnaderna för företagare.

Regering, riksdag och myndigheter och andra som tar fram regelverk som påverkar företagare är skyldiga att inhämta Regelrådets syn på regelförslagen. Under det första året har 43 procent av  de 222 remisser som behandlat fått underkänt av Regelrådet. Dessutom har mer än varannan konsekvensutredning varit bristfällig, enligt rådet. 

På Regelrådet är man också kritiskt till att många regelförslag aldrig passerar deras skrivbord. I ett stort antal fall har man underlåtit att skicka förslagen på remiss till Regelrådet, konstateras i årsrapporten.

Inte heller tycks Regelrådets åsikter påverka de som skapar de nya reglerna. Ett underkännande från Regelrådet leder sällan till att förslagen omarbetas, enligt Regelrådet.

Trots fjolårets magra resultat tror Regelrådet att man på sikt kan påverka utformningen av regelverken och förbättra kvaliteten i konsekvensutredningarna. Näringslivet har betydande förväntningar på verksamheten, skriver rådet. Man konstaterar också att kvaliteten på förslagen och konsekvensutredningarna förbättrats något under den senare delen av året.

PRIVATA AFFÄRER