Den 1 januari 2012 sänktes krogmomsen från 25 procent till 12 procent. Branschen jublade och sa att nu ska det bli fler jobb.

Men färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att det inte blivit så. Enligt SCB finns ingen säkerställd statistik som visar att sysselsättningen ökat i restaurangbranschen.

Enligt tidigare beräkningar kostar momssänkningen drygt fem miljarder kronor om året i uteblivna skatteintäkter.

Ett dyrt branschstöd, menar Lars Jonung, ordförande i Finanspolitiska rådet som utvärderar regeringens ekonomiska politik.

– Visst kan det ha positiva effekter. Frågan är om det är värt priset., och om en bransch ska få mer stöd än en annan. Restaurangbranschen är ingen bransch i kris som måste räddas. Sänkningen kostar mycket i form av förlorade skatteintäkter", säger han till Dagens Nyheter

Ett argument för sänkningen av krogmomsen var att det skulle bli lägre priser för gästerna och därmed skulle omsättningen öka och skapa jobb.

När Privata Affärer granskade krogpriserna när sänkningen genomfördes visade det sig att endast var tredje krog hade sänkt sina priser.

Av 103 granskade krogar i 14 städer var det åtta som sänkte priset lika mycket som momsen gick ner.

Bäst på att sänka momsen var kedjor som Jensens Bøfhus, McDonald´s och O´Learys. Privata Affärers undersökning visade att statens ”egna” restauranger var dåliga på att sänka priserna. Varken SJ eller restaurangerna i riksdagen eller Moderna Museet sänkte sina priser.