För att finansiera att fastighetsskatten ersätts med en lägre fastighetsavgift ska kapitalvinstskatten (reavinstskatten) höjas från 20 till 22 procent på alla försäljningar som görs från och med den 1 januari nästa år.

Dessutom försämras reglerna för uppskov på flera olika sätt:

• Om du har fått uppskov med att betala vinstskatt för du varje år en ny extraskatt på 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Om du har 1 milj kr i uppskovsbelopp måste du betala 5 000 kr varje år. Den avgiften är inte avdragsgill och du får inte vänta med att betala den tills vinsten skattas av.

• Uppskovet vid en försäljning från och med nästa år får vara högst 1,6 miljoner kr. Om du säljer med 2 miljoner i vinst så måste 400 000 kr beskattas direkt.

• När en bostad överlåts genom arv, gåva, testamente eller bodelning måste skatten på gamla uppskov normalt betalas. Undantag görs dock för bodelning efter skilsmässa och för arv till make. sambo eller minderåriga barn.

• Uppskovsreglerna blir hårdare än i dag när bostaden man köper är billigare än den man säljer. Om du säljer en bostad för 3 miljoner med 1,5 miljoner i vinst och köper en för 2 miljoner får du uppskov med endast en halv miljon (vinsten minus mellanskillnaden).

Lönar det sig att skatta av uppskovet?
Men du kan slippa ifrån både höjningen till 22 procent och den nya uppskovsavgiften. Men frågan är ändå om det för dig är bäst att få bort dem eller om det är bättre att behålla uppskovet?

Om du har 1 miljon i uppskovsbelopp har du två alternativ:

1. Att begära frivillig återföring med 20 procent och därmed betala 200 000 kr i skatt. Det gör du först i deklarationen i maj 2008, Du behöver inte agera före årsskiftet. Betalar du största delen i mitten av februari nästa år får du ingen kostnadsränta.

2. Att behålla uppskovet. Du får då betala en extraskatt på 5 000 kr om året varje år. Om den nya skattenivån ligger kvar när du till slut skattar får du då betala 220 000 kr i skatt.

Alternativet med frivillig återföring är ofta det bästa för den som har pengar tillgängliga och inte tror sig om att kunna få kraftig avkastning på pengarna. 0,5 procent på uppskovsbeloppet motsvarar 2,2 procent på skattekrediten.

Var går gränsen?
Du måste få minst 3,3 procent i skattepliktig ränta om det ska vara bättre att spara de 200 000 kronorna än använda dem till att betala uppskovet.

Då har vi inte tagit hänsyn till den lägre reavinstskatten. Gör vi det lönar sig återföringen allra bäst om du är tvingad att skatta uppskovsbeloppet om bara några år.

Om det dröjer fem år tills du måste skatta av uppskovet måste du kunna få minst 6 procent i årlig avkastning för att det ska löna sig att behålla uppskovet. I ett sådant fall kan det löna sig att öka på bolånet för att kunna betala.

Om det däremot dröjer 20 år tills du kommer att skatta av uppskovet är det bäst att behålla uppskovet om du under denna tid kan få minst i genomsnitt 3,5 procent per år i skattepliktig årsränta.
ANDERS ANDERSSON