| Aktie | Pris | |
|---|---|---|
![]() | ALUM-3M | 2137,00 |
| 08/09 06:00 | ||
![]() | BRENT-1M | 77,04 |
| 08/09 18:00 | ||
![]() | COPPER-3M | 7523,00 |
| 08/09 06:00 | ||
![]() | LEAD-3M | 2150,00 |
| 08/09 06:00 | ||
![]() | NICKEL-3M | 21675,00 |
| 08/09 06:00 | ||
![]() | TIN-3M | 20850,00 |
| 08/09 06:00 | ||
![]() | ZINK-3M | 2162,00 |
| 08/09 06:00 | ||
![]() | GOLD | 1255,48 |
| 09/09 01:08 | ||
![]() | PALL | 522,25 |
| 09/09 01:06 | ||
![]() | PLAT | 1554,00 |
| 09/09 01:08 | ||
![]() | SILV | 19,92 |
| 09/09 01:08 | ||
| Mer om SHB:s råvaruindex |
| Aktie | Förändring |
|---|
3,96%
| Aktie | Förändring | |
|---|---|---|
![]() | SHB-ALU | -1,57% |
| 08/09 23:00 | ||
![]() | SHB-CIER | 0,58% |
| 08/09 23:00 | ||
![]() | SHB-COPPER | -0,46% |
| 08/09 23:00 | ||
![]() | SHB-GOLD | 0,50% |
| 08/09 23:00 | ||
![]() | SHB-METAL | 0,00% |
| 08/09 08:30 | ||
![]() | SHB-NICKEL | 3,52% |
| 08/09 23:00 | ||
![]() | SHB-OIL | 1,59% |
| 08/09 23:00 | ||
![]() | SHB-SILVER | 0,30% |
| 08/09 23:00 | ||
Det var inte indexföljande råvarufonder som orsakade en bubbla på råvarumarknaderna. Det finns andra, mer troliga, förklaringar till prisuppgångarna menar OECD.
Mellan början av 2006 och slutet av 2007 ökade innehaven i indexföljande råvarufonder från 90 miljarder dollar till närmare 200 miljarder dollar.
Mellan januari 2006 och juni 2008 ökade råvarupriserna med 71 procent.
En vanlig åsikt är att var det indexfondernas ökade handel som drev upp råvarupriserna. Fondernas handlande drev upp terminspriserna, vilket sedan ska ha spridit sig till själva råvarupriserna, menar de som anser att det var en bubbla. Men enligt en rapport ifrån OECD var det alltså inte så.
Den nya rapporten är en studie av hur indexfonder påverkade prissättningen på terminsmarknaderna för jordbruks- och energiråvaror. Slutsatsen är att det inte finns något statistiskt samband som pekar på att fondernas handlande ökade volatiliteten på marknaden. Därmed finns det inte några motiv för ytterligare regleringar av indexfondernas möjligheter att handla på råvarumarknaderna.
Problemet med det resonemang som förespråkarna för att det var en bubbla för är, enligt OECD, att de ofta blandar ihop korrelation med orsak. Bara för att råvarupriserna gick upp samtidigt som råvarufonderna växte innebär det inte att det var fonderna som orsakade uppgången.
Ingen bubbla
Argumenten för att det inte var en bubbla är desto mer övertygande, enligt OECD. De menar att oljepriserna drevs upp av fundamentala faktorer, som till exempel stark efterfrågan från Kina och andra utvecklingsländer, avstannande oljeproduktion, minskad priskänslighet hos konsumenter och amerikansk penningpolitik.
När det gäller jordbruksprodukter var det till exempel användandet av råvaror till biobränsleproduktion, minskat utbud på grund av väderkatastrofer samt ökad efterfrågan från utvecklingsländer som bidrog till prisuppgången.
Andra argument för att det inte var en bubbla är att högre terminspriser borde sänt en signal till producenter att bygga upp sina lager för att sälja vid ett senare tillfälle. Det som hände i praktiken var dock det motsatta, lagren minskade.
Det kanske mest övertygande argumentet är att priserna steg även på råvarumarknader utan terminsmarknader, såsom äpplen, och marknader där indexfonder inte agerade, till exempel ris.
OECD frikänner alltså indexfonderna, och man pekar inte ut någon annan skyldig heller. Men man anser att det behövs mer forskning för att förklara sambandet mellan terminspriser och råvarupriser.
MAGNUS ERIKSSON, PRIVATA AFFÄRER
Men för att vara mer frågande till OECD
Om indexfondernas spekulation skulle spillt över borde det ha synts iform av lageruppbyggnad hos konsumenterna t.ex. Kina (som kan ha skäl tidd det av valutaskäl bl.a.) Jag begruper inte artikeln.
Bostadsbubblan finns inte heller
hävdar en del, det är den ökade efterfrågan (100 kg nya svenskar vart år kanske), men några få hävdar att efterfrågan är betydligt högre än den reala betalningsförmågan pga kreditexpansion och lätthet att låna. Kan det vara så att efetrfrågan av för stort, för dyrt, för välbeläget, för fin faktiskt är spekulation? Osså råvaruprisuppgången fem i tolv under första halvåret 2007, det kan inte möjligen vara så att marknaden såg en aktiemarknadsbubbla och styrde investeringar till råvaror? Det förefaller av en del bedömare som att även dagens aktievärden i USA är för sett ur avkastningssynpunkt det närmsta decenniet.
Tja ,spekulation påverkar ju inte
priset enl imf,oecd, lille iwarson & spekulanterna.
Lite vatten?
Det kanske var litet vatten i dammarna? Det brukar hjälpa när elpriset skall upp.
OECD ljug
Anledningen till svälten och hunger kravallerna 2008 är att Goldman Sachs och bankernas lobbying maffia tryckt igenom en lagändring i USA som gjorde det möjligt att göra om en marknad, som fungerat tillräckligt bra i decennier, till ett kasino. OECD försöker dribbla bort korten och lyfta skulden från världens samvetslösa banker. Vem betalar OECDs löner?
Prenumerera på våra nyheter
Abonnera gratis på våra nyhetsbrev.
Allt du behöver
Privata Affärer
Bonnier Tidskrifter AB
Privata Affärer
105 44 Stockholm
Telefon: 08 - 736 53 00
Fax: 08 - 31 25 60
Besöksadress: Sveavägen 53, Stockholm
Kontakta oss
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Per Hammarlund
Nyhetschef och stf ansvarig utgivare: Magnus Gustavsson
Teknisk chef: Johan Sandgren
Art Director: Jens Dagergren
Aktiekurserna är fördröjda
med 15 min.
Källa SIX AB.
oecds cirkelresonemang
DVS : regleringar av den derivativa finanssektorn anses icke önskvärd i enl m rådande ekonomiskideologiska grundsyn, läs fridmanism, sålunda följer per oecds kvasilogik att kasualitet ICKE existerar. Därmed har ekonomisk sk vetenskap hamnat i samma svarta tankehål s kvantfysikens all snurrigare kvarkknappologi.