Mellan början av 2006 och slutet av 2007 ökade innehaven i indexföljande råvarufonder från 90 miljarder dollar till närmare 200 miljarder dollar.

Mellan januari 2006 och juni 2008 ökade råvarupriserna med 71 procent.

En vanlig åsikt är att var det indexfondernas ökade handel som drev upp råvarupriserna. Fondernas handlande drev upp terminspriserna, vilket sedan ska ha spridit sig till själva råvarupriserna, menar de som anser att det var en bubbla. Men enligt en rapport ifrån OECD var det alltså inte så.

Den nya rapporten är en studie av hur indexfonder påverkade prissättningen på terminsmarknaderna för jordbruks- och energiråvaror. Slutsatsen är att det inte finns något statistiskt samband som pekar på att fondernas handlande ökade volatiliteten på marknaden. Därmed finns det inte några motiv för ytterligare regleringar av indexfondernas möjligheter att handla på råvarumarknaderna.

Problemet med det resonemang som förespråkarna för att det var en bubbla för är, enligt OECD, att de ofta blandar ihop korrelation med orsak. Bara för att råvarupriserna gick upp samtidigt som råvarufonderna växte innebär det inte att det var fonderna som orsakade uppgången.

Ingen bubbla

Argumenten för att det inte var en bubbla är desto mer övertygande, enligt OECD. De menar att oljepriserna drevs upp av fundamentala faktorer, som till exempel stark efterfrågan från Kina och andra utvecklingsländer, avstannande oljeproduktion, minskad priskänslighet hos konsumenter och amerikansk penningpolitik.

När det gäller jordbruksprodukter var det till exempel användandet av råvaror till biobränsleproduktion, minskat utbud på grund av väderkatastrofer samt ökad efterfrågan från utvecklingsländer som bidrog till prisuppgången.

Andra argument för att det inte var en bubbla är att högre terminspriser borde sänt en signal till producenter att bygga upp sina lager för att sälja vid ett senare tillfälle. Det som hände i praktiken var dock det motsatta, lagren minskade.

Det kanske mest övertygande argumentet är att priserna steg även på råvarumarknader utan terminsmarknader, såsom äpplen, och marknader där indexfonder inte agerade, till exempel ris.

OECD frikänner alltså indexfonderna, och man pekar inte ut någon annan skyldig heller. Men man anser att det behövs mer forskning för att förklara sambandet mellan terminspriser och råvarupriser.

MAGNUS ERIKSSON, PRIVATA AFFÄRER