Detta är slutsatsen som dras i en färsk rapport från Pensionsmyndigheten.
Under många år har medelpensionsåldern, den ålder då en person beviljas eller börja ta ut pension, legat mer eller mindre konstant strax under 65 år.
Ett annat sätt att mäta är att titta på den ålder då en person utträder ur arbetskraften. Enligt detta mått har den svenska pensionsåldern legat still runt 63 år under en längre tid.
En anledning till att 65-årsgränsen ligger så fast kan vara brist på kunskap.
– I Sverige har vi en flexibel pensionsålder från 61 år men det vet bara 45 procent av de tillfrågade, även bland dem som slutat jobba, säger Ole Settergren, chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten i ett uttalande.
Mönstret när det gäller uttaget av pension är dock inte helt oförändrat de senaste åren. Antalet personer som fortsätter att arbeta efter 65 års ålder har ökat under senare år. Detta syns bland annat i att sysselsättningen i åldersgruppen 65-74 år under perioden 2006-2009 ökade från 75 000 till 120 000 personer.
Det är främst högre tjänstemän och chefer som väljer att gå i pension sent. De som mest skulle ha nytta av ytterligare några år på arbetsmarknaden, kvinnor med låg utbildning, tunga jobb och hälsoproblem går däremot i pension tidigt.
Bästa sättet att få människor att arbeta längre enligt undersökningen är att ge ett större ekonomiskt utbyte av att arbeta, att förbättra möjligheterna till att arbeta deltid och flexibla arbetstider.
Enkätundersökningen bygger på intervjuer med 2 000 personer i åldrarna 61-70 år. Rapporten är skriven av Magnus Arnek, fil dr i nationalekonomi.