Vi har nu nått fram till den andra delen av pensionspyramiden vilket är tjänstepensionen. Det är oftast en kollektivavtalad pension där din arbetsgivare betalar in extra pengar utöver den allmänna pensionen. Det är faktiskt en tämligen stor del av din slutliga pension, särskilt om du är höginkomsttagare.

Här kan du läsa mer om hur de olika tjänstepensionsavtalen fungerar och vilka möjligheter du har att själv påverka placeringarna.  

 
Den andra nivån i pensionspyramiden är tjänstepensionen. Ibland kallas den också för avtalspension. Oftast ingår den i kollektivavtalet och är alltså ett avtal mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal omfattas du också av tjänstepension.

Avtalet innebär att arbetsgivaren betalar en summa pengar till de anställdas framtida pension utöver den lagstadgade allmänna pensionen. 

Vissa arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal erbjuder ändå sina anställda en individuell tjänstepensionslösning. Det finns företag utan kollektivavtal som helt struntar i tjänstepensionen. Om du arbetar på ett sådant företag kan du försöka förhandla fram en individuell tjänstepensionslösning. Alternativet är att pensionsspara privat eller byta arbetsgivare. 

De flesta arbetsgivare har dock tecknat kollektivavtal så chansen är stor att du omfattas av något tjänstepensionsavtal.

Det finns fyra stora avtal och flera mindre som påminner om de stora. Du som är privatanställd tjänsteman är knuten till ITP-avtalet som i sin tur har två underavtal. Är du i stället statligt anställd är du ansluten till PA03. Privatanställda arbetare omfattas av avtalspension SAF-LO medan kommun- och landstingsanställda har ett tjänstepensionsavtal som kallas för KAP-KL.

En stor skillnad mot den allmänna pensionen är att det inte finns något inkomsttak för tjänstepensionen. Ju mer du tjänar desto viktigare är alltså tjänstepensionen för din framtida pension.

De flesta avtal ger dig dessutom möjlighet att påverka hur hela eller delar av kapitalet ska placeras. Om du är skicklig kan detta ge dig ännu mer i pension men går dina placeringar dåligt kan du förlora pengar.

Varje tjänstepensionsavtal har en så kallad valcentral som administrerar tjänstepensionen. Det är dit din arbetsgivare betalar in premierna och det är där du väljer hur pengarna ska placeras.

 
Förmånsbestämd eller premiebestämd

Innan vi går närmare in på de olika tjänstepensionsavtalen ska vi förklara skillnaden mellan förmånsbestämd och premiebestämd tjänstepension.

Förmånsbestämd tjänstepension innebär att du i förväg är garanterad en viss procent av din lön i tjänstepension. Det är arbetsgivaren som ser till att tillräckligt med pengar betalats in för att nå den utlovade andelen. Det innebär också att det är lönen under de sista åren före pensionen som är viktigast. Däremot spelar inte lönen under de tidigare delarna av livet så stor roll.

En premiebestämd tjänstepension, eller avgiftsbestämd som det också kallas, innebär däremot att tjänstepensionens storlek helt beror på hur väl premierna placerats. Det är den anställde som får ta ansvar för hur tjänstepensionspengarna placeras.

Här är det viktigt att ha hög lön under hela karriären. Särskilt fördelaktigt blir det om lönen är hög tidigt under karriären. Då hinner de insatta premierna förränta sig och öka i värde under lång tid.

Under de senaste åren har avtalen svängt från att i huvudsak vara förmånsbestämda till att vara mer premiebestämda. Det finns också avtal som innehåller båda formerna. 

 
Tilläggsförsäkringar

När du bestämt hur din tjänstepension ska förvaltas ska du också välja vad som ska hända med pensionskapitalet om du dör i förtid. En ren ålderspension innebär att ditt kvarvarande sparkapital delas ut till andra sparare när du dör. Du får i gengäld del av det kapital som fördelas när andra sparare dör, så kallade arvsvinster.

Om du i stället vill att din familj ska få ditt kapital när du dör så kan du teckna ett återbetalningsskydd. Då får du förstås inte del av arvsvinsterna i systemet.

Om du vill ge din familj ett extra skydd kan du teckna ett efterlevnadsskydd. Det ger förmånstagaren ett visst belopp under en viss period om du avlider innan pensionen betalats ut. Priset dras från dina inbetalda premier och din pension kommer därför att bli något lägre. Tänk på att efterlevnadsskyddet bara gäller så länge som nya premier betalas in. Om du blir arbetslös eller byter till ett jobb med ett annat tjänstepensionsavtal slutar skyddet att gälla.

Observera också att vissa av dessa tilläggsförsäkringar kan kräva en hälsodeklaration vid tecknandet.

 
Flytt av kapital

Om du skulle vara missnöjd med ditt val av tjänstepensionsförvaltare eller försäkringsform har du alltid rätt att göra ett nytt val. Nya premier placeras då enligt ditt nya önskemål. Du kan också ha rätt att flytta ditt befintliga kapital till det nya alternativet.

Du som omfattas av ITP-avtalen eller avtalspension SAF-LO har flytträtt. När det gäller PA03 och KAP-KL varierar flytträtten beroende på bolag och försäkringsform.

Innan du väljer att flytta ditt kapital bör du fundera på följande:

Hur stor flyttavgift tas ut?

Om du ska flytta från en traditionell försäkring bör du undersöka om kapitalet kommer att marknadsjusteras. Om bolagets tillgångar är mindre än kundernas samlade pensionskapital, får du inte med dig alla pengar vid en flytt.

 
1. Du som är privatanställd tjänsteman

Du som är privatanställd tjänsteman omfattas av ITP-avtalet som i sin tur har två underavtal. Du som är född 1978 eller tidigare omfattas av ITP2 medan du som är född 1979 eller senare tillhör ITP1-avtalet. Om ditt företag nyligen tecknat kollektivavtal kan det vara så att du tillhör ITP1 oavsett hur gammal du är.

 
ITP1

ITP1 är en rent premiebestämd tjänstepension. Hur mycket du får i tjänstepension beror alltså på hur mycket din arbetsgivare betalat in och hur kapitalet utvecklats.

Du börjar tjäna in tjänstepension ITP1 från och med det år du fyller 25. Utöver din lön betalar din arbetsgivare in premier som motsvarar 4,5 procent av din lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp (detta motsvarar en månadslön på 31 938 kr i månaden). På inkomster över denna gräns är premierna 30 procent.

Observera att detta är miniminivåer. Du kan alltså förhandla med din arbetsgivare om att få en högre tjänstepension.

Hälften av kapitalet måste placeras i en traditionell försäkring. Den andra halvan kan placeras i antingen en traditionell försäkring eller en fondförsäkring.

Om du inte gör något val placeras allt kapital i en traditionell lösning hos Alecta.

Mer information om ITP1 får du av valcentralen Collectum.
 
ITP2

De allra flesta privatanställda tjänstemän tillhör ITP2 som till största delen är en förmånsbestämd tjänstepension. Du får alltså ut en viss del av din lön i tjänstepension. Pensionen räknas ut med vissa procentsatser för olika inkomstskikt enligt tabellen nedan:

Du kan ta ut pengarna från 55 år. För att få maxbeloppen i tabellen krävs dock att du går i pension vid 65 års ålder och att du då har arbetat i 360 månader eller 30 år. Om du arbetat mindre än detta minskar den totala pensionen.

Som pensionsgrundande tjänstetid räknas också föräldraledighet, sjukskrivning och ibland också anställning med annat pensionsavtal.

Det finns dock ett viktigt undantag i avtalet. Om du går i pension efter att du fyllt 62 år och en månad fortsätter premierna att betalas in tills du fyller 65 år precis som om du arbetat vidare.

Den förmånsbestämda pensionen förvaltas av Alecta som också kan ge dig en individuell prognos för hur stor din förmånsbestämda tjänstepension kommer att bli.

 
Placera själv din ITPK

Förutom den förmånsbestämda tjänstepensionen finns också en premiebestämd del i ITP2-avtalet som kallas för ITPK. Premier motsvarande 2 procent av lönen betalas in till din ITPK. Du kan själv bestämma hur pengarna ska placeras. Om du inte gör något val hamnar dessa pengar i en traditionell försäkring hos Alecta.

Från och med den 1 juli i år kommer nya premier bara att betalas in till något av de tio alternativ som upphandlats av valcentralen Collectum. Du som tidigare gjort ett val som inte finns med bland de upphandlade måste göra ett nytt. Tidigare inbetalda premier kan kvarstå i den gamla lösningen men du kan också flytta kapitalet till din nya förvaltare. Tänk på att en flytt kan kosta pengar.

Mer information om ITPK får du av Collectum.
 
Höginkomsttagare får välja

Du som har ITP2 men tjänar över tio inkomstbasbelopp per år (motsvarande 42 583 kr i månaden 2010) kan ha större valmöjligheter kring din tjänstepension. Förutsättningen är att du kommer överens med din arbetsgivare.

Du kan till exempel välja alternativ ITP. Då avstår du från ITP för lönedelen mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp (motsvarar en månadslön mellan 31 938 och 127 750 kr). Dessa premier placeras i stället enligt ditt eget önskemål i en alternativ pensionslösning. Du ansvarar därmed själv för hur dessa pengarna placeras och utvecklas.

Du kan också komma överens med din arbetsgivare att gå över till ITP1. Tänk dock på att detta alternativ inte går att ångra.

 
Vid sjukdom och föräldraledighet

Premierna till din tjänstepension betalas in även om du blir långvarigt sjukskriven och för det mesta också när du är föräldraledig.

Om du har ITP1 betalas premierna in även när du är sjukskriven. När det gäller föräldraledighet betalas premien i maximalt 13 månader.

Du som har ITP2 får också dina premier betalda vid sjukskrivning. Om du däremot är föräldraledig är det upp till din arbetsgivare att betala in premierna. Det finns alltså inget krav, men Svenskt Näringsliv rekommenderar arbetsgivarna att betala premierna under 11 månaders föräldraledighet.

 
2. Du som är privatanställd arbetare

Privatanställda arbetare omfattas av avtalspension SAF-LO. Avtalet administreras av valcentralen Fora.

Om du är född mellan 1932 och 1967 kan du också omfattas av övergångsregler från tidigare avtal.

Dagens avtal är helt premiebestämt. Premierna betalas in från och med att du fyller 25 år och motsvarar i dagsläget 4,1 procent på inkomster under 7,5 inkomstbasbelopp (31 938 kr /mån). För inkomster över denna gräns är premien 18 procent.

Fram till 2012 kommer premierna successivt att höjas.
 
Observera att detta är miniminivåer. Du kan alltså förhandla med din arbetsgivare om att få en högre tjänstepension.

Du väljer själv om pengarna ska placeras i en traditionell pensionsförsäkring eller en fondförsäkring. Efter fjolårets upphandling som innebar lägre avgifter och bättre villkor för spararna finns tio alternativ att välja mellan.

Hösten 2009 genomfördes dessutom ett obligatoriskt omval där spararna fick välja mellan de tio upphandlade alternativen. Om inget val gjordes hamnar nya premier i en traditionell försäkring hos AMF. Kapital som tidigare placerats i något alternativ som inte längre är valbart kan flyttas till ditt nya val. En flytt kan dock medföra en avgift.

Mer information får du från valcentralen Fora. www.fora.se.
 
Viktigt agera vid föräldraledighet och sjukdom!

Om du blir långtidssjukskriven eller om du är föräldraledig slutar din arbetsgivare att betala in premier till din tjänstepension. Premierna betalas då genom en premiebefrielseförsäkring hos Afa Försäkring (www.afa.se).

Premiebefrielseförsäkringen gäller under tiden du får sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Är du föräldraledig betalas premierna under totalt 13 månader.

Observera att det är du själv som måste begära att premierna ska betalas genom premiebefrielseförsäkringen. Detta går inte per automatik.

 
3. Du som är anställd i kommun eller landsting
 

Anställda inom kommun och landsting har en tjänstepension som kallas för KAP-KL. Detta pensionsavtal började gälla 2006 och ersätter det tidigare PFA-avtalet. De flesta arbetsgivare anlitar Pensionsvalet som valcentral. Några få anlitar i stället Selectum eller Electum.

KAP-KL är till största delen ett premiebestämt avtal.

Från och med det år du fyller 21 betalar arbetsgivaren in premier motsvarande 4,5 procent av lönen. Du kan välja om dessa ska placeras i en traditionell försäkring eller en fondförsäkring i ett antal olika bolag. Om du inte gör något val hamnar pengarna i en traditionell försäkring hos KPA.

Pengarna kan betalas ut tidigast från 55 år.

Du som tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp per år (31 938 kr/mån) får också en förmånsbestämd del. Premierna betalas in från att du fyller 28 år och du måste sedan arbeta i 30 år för att få full förmånsbestämd pension. 

Är du född 1946 eller tidigare behåller du det förra pensionsavtalet PFAs nivå på 62,5 procent av pensionsgrundande lön. För födda 1947-1967 trappas nivån stegvis ned till 55 procent.

Pengarna från den förmånsbestämda delen betalas ut tidigast från 61 års ålder och senast från 67 års ålder.

Sjukdom och föräldraledighet

Om du blir sjuk fortsätter din arbetsgivare att betala in premierna så länge som du får sjukpenning. Om du däremot får sjuk- eller aktivitetsersättning betalas dina tjänstepensionspremier av en avgiftsbefrielseförsäkring från Afa. I det läget måste du själv ansöka om utbetalning från försäkringen.

Du som är föräldraledig behöver inte göra något. Din arbetsgivare betalar premierna under hela din föräldraledighet.

 
4. Du som är statligt anställd

Du som är statligt anställd har tjänstepension PA03. Är du född 1942 eller tidigare omfattas du i stället av PA91. Valcentral är Statens Pensionsverk SPV.

PA03 har tre delar: en premiebestämd del som kallas för individuell ålderspension, en förmånsbestämd del och en kompletterande del som också är förmånsbestämd. Denna kompletterande del kallas också för Kåpan.

Individuell ålderspension

Från 23 års ålder betalar arbetsgivaren in premier till den individuella ålderspensionen. Premierna motsvarar 2,5 procent av lönen och du får själv välja hur kapitalet placeras. Om du inte gör något val hamnar pengarna i en traditionell försäkring hos Kåpan. Dessa pengar betalas ut under hela pensionstiden.

Förmånsbestämd ålderspension

PA03 innehåller också en förmånsbestämd del. Alla som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp (cirka 31 938 kr/mån) får en förmånsbestämd pension motsvarande minst 60 procent av lönen över brytpunkten. På lönedelar över cirka 85 166 kr i månaden (20 inkomstbasbelopp per år) är andelen cirka 30 procent.

Om du är född mellan 1943 och 1972 och går i pension vid 65 omfattas du av vissa övergångsregler. Detsamma gäller om du är född mellan 1948 och 1974 och går i pension vid 60 eller 61 års ålder.

I dessa fall har du rätt till förmånsbestämd pension oavsett vad du tjänat. Hur stor denna del blir beror bland annat på ditt födelseår.

I tabellen nedan kan du se några exempel hur den förmånsbestämda pensionen beräknas.

För att få full förmånsbestämd pension krävs också att du haft en pensionsgrundande tjänstetid på minst 360 månader (30 år) efter att du fyllt 28 år. Arbetar du kortare minskas pensionen successivt.
 
Kåpan

Den sista delen i PA03 är den så kallade kompletterande ålderspensionen som kallas för Kåpan. Det är en premiebestämd del där premier motsvarande 2 procent av lönen placeras i en traditionell försäkring hos Kåpan. Denna del betalas sedan vanligtvis ut under en femårsperiod.

 
Sjukdom och föräldraledighet

Om du blir sjuk fortsätter premierna att betalas in. Under föräldraledighet betalas premierna in under max 18 månader per barn.

 

PRIVATA AFFÄRER