Det nya pensionssystemet sjösattes 2001. Ett nytt inslag är att det finns en broms i systemet som slår till när skulderna överstiger tillgångarna. Syftet är att skapa finansiell stabilitet i systemet. Hittills har inte bromsen slagit till. Men efter de kraftiga nedgångarna på världens börser kan det bli aktuellt.

För den genomsnittlige pensionären kan det innebära att uppräkningen av pensionen minskar med en eller ett par hundralappar i månaden jämfört med om bromsen inte aktiverats.

– Vi utesluter inte att den automatiska balanseringen slår till i januari 2010, säger Annika Sundén verksamhetsområdeschef för pensioner på Försäkringskassan.  

AP-fondernas placeringar påverkar pensionens uppräkning

De fyra AP-fondernas tillgångar motsvarar cirka 12 procent av pensionssystemet. Pengarna är placerade på de finansiella marknaderna. Hur väl de placerar arbetstagarnas pensioner får betydelse för uppräkningen av pensionen. Och hittills i år har det varit kraftiga nedgångar.

– De fyra AP-fondernas tillgångars värde har gått ned med cirka 70 miljarder för första halvåret, säger Beryl Lindroth, departementssekretare och pensionsexpert på Socialdepartementet.

AP-fonderna presenterar resultatet för sin förvaltning halvårsvis. Portföljutvecklingen sedan halvårsskiftet är därför inte offentligt men mycket talar för att det blir ett fortsatt underskott.

– Om vi ser till resultatet av AP-fondernas utveckling under första halvåret 2008 är det uppenbart att risken är stor för att bromsen slår till 2010, säger Mats Andersson, VD för 4:e AP-fonden till privata affärer.se

Bromsen – automatiskt lägre uppräkning av pensionen

Det är en rad faktorer utöver hur väl AP-fonderna placerar pensionsspararna som påverkar hur mycket pensionen räknas upp. Viktigast av dessa   är på kort sikt sysselsättningsutvecklingen.

– Uppräkningen av pensionerna följer inkomstutvecklingen så hur mycket pensionerna räknas upp beror på hur det går för samhällsekonomin. Om den automatiska balanseringen aktiveras blir uppräkningen av pensionerna något lägre, säger Annika Sundén.

Hur stor sannolikheten för att bromsen slår till vågar inte Beryl Lindroth ge en prognos om.

– Det törs jag inte sia om eftersom det är så många faktorer som påverkar tillgångarna och skuldernas storlek, säger Beryl Lindroth.

Hur stor betydelse får då bromsen för pensionens storlek?

– Hypotetiskt kan det innebära att exempelvis uppräkningen minskar med 100 kr för en person som har en pension på 10 000 kr i månaden, säger Annika Sundén. 

– För den som har den lägsta nivån av garantipension har balanseringen ingen betydelse för pensionsuppräkningen, säger Ole Settergren, på Socialdepartementet och som är en av konstruktörerna bakom systemet med automatisk balansering.

RICKARD YDRENÄS, PRIVATA AFFÄRER

Fakta: Så fungerar bromsen
I mitten av mars varje år fastställer Försäkringskassan en kvot som kallas balanstalet, vilket är ett mått på pensionssystemets finansiella ställning . Balanstalet räknas ut genom att dividera skillnaden mellan systemets tillgångar och dess skulder. Om balanstalet är större än ett är tillgångarna större än skulderna.   Och om balanstalet är under ett, så slår bromsen till. Det görs första januari året efter. Det innebär att bromsen kan slå till tidigast i januari 2010.

Ett exempel:

Om balanstalet faller under 1,0000 till 0,9900 samtidigt som inkomstindex ökar från 100,00 till 104,00 räknar man fram ett balansindex genom att multiplicera balanstalet (0,9900) och inkomstindex (104,00). Balansindex blir då 102,96. Indexeringen av pensionsbehållningarna blir då 2,96 i stället för 4 procent.   Även indexeringen av pensionerna minskas i samma utsträckning.

Källa: Orange rapport. Pensionssystemets årsredovisning 2007, Försäkringskassan.