Så mycket betalas in till pensionssystemet
Varje år sätts det av en summa till din pension som motsvarar 18,5 procent av din inkomst. Den större delen 16 procentenheter går till inkomstpensionen. Resten, 2,5 procentenheter, får du placera själv. Det är pengarna till premiepensionen, som du placerar i olika premiepensionsfonder.
Inkomstpensionen placeras i de fyra buffertfonderna, första, andra, tredje, fjärde AP-fonden. De inkomstpensioner som betalas ut varje månad kommer från dessa buffertfonder.
Men värdet på AP-fonderna har efter börskrisen minskat kraftigt, med cirka 191 miljarder kr. Det innebär att tillgångarna i pensionssystemet minskat i värde.
Så fungerar bromsen i pensionssystemet
När går dåligt på börserna får det direkt effekt på inkomstpensionens storlek eftersom den styrs av hur stort värdet är på tillgångarna i pensionssystemet.
Om pensionssystemet ska klara av att finansiera pensionsutgifterna så måste risken för underskott tas bort. Därför finns en automatisk balansering i pensionssystemet som se till att utgifterna på lång sikt inte överstiger intäkterna.
Det görs genom att vid utgången av varje år beräkna tillgångarna i systemet i relation till skulderna. Om tillgångarna är mindre än skulderna så minskas skulderna, det vill säga de utgående pensionerna, så att den negativa balansen mellan skulder och tillgångar tas bort.
Pensionssystemets finansiella ställning, dess tillgångar i förhållande till dess skulder (pensionsskulder), mäts med hjälp av balanstalet. Balanseringen innebär att pensionsskulden inte kan överstiga tillgångarna och på så sätt garanteras pensionssystemets finansiella stabilitet.
Om balanstalet är större än 1 är tillgångarna större än skulderna och är det mindre än 1 är skulderna större än tillgångarna. Genom att buffertfonderna minskat i värde så kommer den så kallade automatiska balanseringen, bromsen, att aktiveras. Det innebär att pensionerna inte räknas upp med lika mycket som inkomsterna ökat under året innan.
Därför utreds den automatiska balanseringen
Eftersom AP-fonderna kraftigt minskat i värde, kan bromsen i pensionssystemet slå till med full kraft, vilket skulle leda till att pensionen blir lägre nästa år jämför med i år.
Regeringen vill att Försäkringskassan utreder den automatiska balanseringens konstruktion och ”dess förutsättningar att bidra till långsiktig stabilitet och samtidigt inte ge pensioner som svänger kraftigt mellan åren.”
Enligt regeringens uppdragsbeskrivning är det av vikt att metoden för uträkningen av balanstalet så träffsäker som möjligt ”så att inte balanseringen onödigtvis aktiveras till följd av tillfälliga svängningar”.
I regeringens uppdragsbeskrivning till Försäkringskassan står: ”Förutsatt att börsfallet kvarstår året ut men senare återhämtar som kan en förhållandevis kortvarig men kraftig nedgång få orimlig stor påverkan på balanstalet.” Och därför vill man att kassan analyserar hur väl balanstalet fungerar som värdemätare av pensionssystemets finansiella ställning.
Istället för att beräkna tillgångarna i buffertfonderna på deras värde den sista december 2008 kan regeringen tänka sig ett ”genomsnitt av de tre senaste årens avgiftsinkomster”.
Premiepensionen och garantipensionen påverkas inte av den automatiska balanseringen.
RICKARD YDRENÄS, PRIVATA AFFÄRER