Aktiva pensionssparare vinnare

Aktiva pensionssparare vinnareFoto: iStockphoto

Aktiva pensionssparare vinnare

Publicerad 2011-03-24 11:37:48

Pension Var aktiv, och satsa på fonder som gått bra. Det är strategier som lönat sig för sparare inom premiepensionssystemet. De som lyckats sämst är de som först gjorde ett aktivt val och sedan blev passiva.

Magnus Dahlquist, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm granskar premiepensionssystemet, i två pågående projekt. Tillsammans med ett par kollegor har han bland annat tittat på hur de gått för spararna från år 2000 fram till mitten av 2008. De har fått fram de vinnande, och de förlorande, strategierna.

De som lyckats bäst är de som varit aktiva och de som lyckats sämst är de som var aktiva en gång i början och gjorde ett val, för att sedan glömma det hela.

Gruppen med sparare som först gjort ett aktivt val och sedan legat kvar där, uppnådde under perioden en avkastning på 0,4 procent per år. De som låg i det statliga förvalsalternativet fick en avkastning på 1,7 procent per år. De grupper som gjorde fler än två byten nådde alla i genomsnitt över 2 procent per år, med mönstret att ju fler byten desto bättre avkastning.

Studien tittade även på vad det var för strategi som lönade sig bäst bland de aktiva spararna. Slutsatsen är att det går att välja ”rätt” fonder men att det är omöjligt att tajma bytena exakt.

En vinnande strategi har varit att byta till fonder som under en tid visat bra resultat. Att spararna skulle kunna tajma marknaden och tjäna på att byta från ränte- till aktiefonder vid rätt tid finns det dock inga bevis för.

Trots att aktivitet har lönat sig har aktiviteten bland spararna varit låg. En majoritet av spararna kan betraktas som passiva, då 30 procent låg i det statliga förvalsalternativet och 40 procent låg kvar i sitt ursprungliga val. Resterande 30 procent hade i varierande grad varit aktiva.

Ett annat huvudresultat från forskningen är att placerare inom premiepensionen varit mindre aktiva än andra fondsparare. Pensionskapitalet har varit mer trögrörligt, och detta gäller främst de fonder som har haft sämst resultat.

Pensionskapitalets trögrörlighet kan bland annat illustreras med fonden Robur Contura. Fonden hade presterat otroligt bra åren innan PPM lanserades, och blev därför en väldigt populär fond i de ursprungliga valen.

Samtidigt som PPM lanserades sprack it-bubblan och Robur Contura föll kraftigt. Responsen bland vanliga fondsparare blev att de minskade sina innehav i fonden. Denna respons uteblev bland PPM-spararna. I mitten av år 2000 stod PPM-spararna för ungefär 10 procent av fondens totala innehav. Sex år senare hade PPM-spararna gått om, och i dag står de för runt 60 procent av innehavet.

MAGNUS ERIKSSON, PRIVATA AFFÄRER