Två till tre månadslöner är en lämplig buffert att ha anser hälften av medborgarna i de nordiska länderna enligt en undersökning från Nordea.
– Jag tror att vi behöver fundera lite mer över vad som är en lämplig buffert. En buffert tar tid att spara ihop till och vi måste vara medvetna om vad den ska täcka. Ju fler ekonomiska åtaganden vi har, desto större buffert kan behövas, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.
De två länderna som står längst ifrån varandra i undersökningen är Sverige och Danmark. Var tredje svensk vill ha en buffert på fyra till åtta månadslöner och mer än en av tio vill ha nio månaders lön i buffert. Bland danskarna klarar sig en av tio utan buffert och två av tio tycker det räcker med en månadslön eller mindre.
Hur mycket buffert de nordiska invånarna verkligen har skiftar. Ungefär en femtedel av svenskarna har en månadslön och en femtedel två till tre månadslöner. 77 procent har en buffert på en månadslön eller mer.
– Det tycker jag är en ganska bra siffra. Samtidigt så är det drygt 20 procent av svenskarna som har väldigt lite i buffertsparande och där tycker jag man ska fundera på om den verkligen är tillräcklig. Börja med att lista vilka utgifter som kan tänkas dyka upp, säger Ingela Gabrielsson.
Bland 16–25-åringar är bufferten lägre. 45 procent av svenskarna anger att de inte har någon buffert eller en buffert som max uppgår till en månadslön.
– Bland ungdomarna är det ungdomsarbetslösheten och alltmer utdragna studier som sätter hinder för att bygga upp en ekonomisk trygghet, säger Ingela Gabrielsson.
Undersökningen gjordes av Synovate i oktober och november 2010. Totalt intervjuades 4 431 personer i Sverige, Finland, Norge och Danmark.
PRIVATA AFFÄRER