Äntligen ser vi att konkurrensen på inlåningssidan börjar öka. Storbankerna börjar ta uppstickarna på allvar. Det verkar vara samma tendens som startade för några år sen när SBAB började kriga med lägre räntor på lån, säger Anders Andersson på Privata Affärer.
Motorn i utvecklingen är de senaste årens räntehöjningar. Och Riksbanken har ju mer eller mindre lovat att höja räntan med 0,25 procentenheter till 3,5 procent i juni vilket betyder att bankerna kan garantera den utlovade avkastningen.
Men det är viktigt att du läser igenom alla villkor noga så att du vet vad du ger dig in på.
Den höga räntan gäller ofta bara under en viss tidsperiod, ofta ett år, och som sparare måste du sätta in ett mini-eller max belopp för att den högre räntan ska falla ut.
Nordea erbjuder till exempel en sparform som banken kallar fasträntekonto. Räntan på kontot är 4 procent, men då måste du sätta in minst 50 000 kr, och som mest 400 000 kr. Den högre räntan gäller även bara under ett års spartid.
Även Danske Bank erbjuder en liknande sparform med produkten XL som lanserades i början av maj. Här gäller 4 procents ränta på en insats om minst 50 000 kr och max 250 000 kr under ett år.
Förra året gick sparbolaget Custodia i konkurs och många sparare drabbades. Extra hårt drabbades de sparare som valt en högre ränta mot att binda upp sina pengar längre. De spararna omfattades inte av den statliga insättningsgarantin och fick se sina pengar gå förlorade. Kontrollera därför alltid att det konto du valt innefattas av den statliga insättningsgarantin. Den omfattar belopp upp till 250 000kr.
Kontrollera även om det finns dolda avgifter som överföringskostnader, att räntan gäller från första kronan och vilka regler som gäller vid uttag.
På Danske Banks konto XL gäller till exempel den högre räntan bara om inga uttag görs. Det är därför viktigt att du är säker på att du inte kommer att behöva pengarna under den tid som den höga räntan gäller.
MARTIN BERG