Svensk ekonomi utvecklas starkt efter den djupa nedgången och för att klara inflationsmålet på 2 procent och få en stabil utveckling i den reala ekonomin behöver räntan nu successivt börja höjas mot mer normala nivåer. Till bilden hör också att hushållens skuldsättning ökat påtagligt under senare år.
Så skriver Riksbanken i sitt räntebesked, och motiverar därigenom dagens höjning från 0,25 till 0,5 procent.
Men, räntebanan, alltså den prognos som Riksbanken gör för räntorna i framtiden är inte lika självklar längre. Den osäkra statsfinansiella situationen i omvärlden medför att många länder behöver genomföra stora finanspolitiska åtstramningar för att komma till rätta med sina budgetunderskott. Dessa åtstramningar väntas dämpa BNP och inflation i Sverige på längre sikt och gör att reporäntan på längre sikt inte behöver höjas lika snabbt som i tidigare bedömning.
Detta gör att Riksbankens prognos för räntan höjs något under 2010 och 2011, men sänks något för 2012 och 2013.
Två av styrelsens ledamöter reserverade sig också. Vice riksbankschef Karolina Ekholm mot beslutet att höja räntan med hänvisning till den ökade osäkerhet som råder i och med de statsfinansiella problemen i euroområdet och Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson mot reporäntebanan. Han förordar en reporäntebana med en reporänta på 0,25 procent till och med fjärde kvartalet 2010 och därefter en gradvis återgång till huvudscenariots reporäntebana.
ANNA BLOMÉN, PRIVATA AFFÄRER