Riksbanken höjer som väntat reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,0 procent. Höjningen motiveras med att den svenska ekonomin växer snabbt. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och uppnå ett normalt resursutnyttjande behöver reporäntan gradvis höjas.

Samtidigt konstaterar Riksbanken att återhämtningen i USA och Europa är fortsatt osäker. Till följd av den svaga utvecklingen i omvärlden behöver reporäntan inte höjas lika mycket de kommande åren.

Riksbanken anser att inflationstrycket är lågt i Sverige, men att det väntas stiga i takt med att konjunkturläget stärks. Den globala återhämtningen har bidragit till stigande världshandel, vilket gynnat svensk export. Starka svenska offentliga finanser, högt hushållssparande, ökande sysselsättning och positiva hushåll talar också för fortsatt uppgång för svensk ekonomi enligt Riksbanken.

På den negativa sidan finns den osäkra ekonomiska utvecklingen i omvärlden. Återhämtningen i USA tar tid och åtstramningar i flera europeiska länder dämpar tillväxten i Europa. Totalt sett talar detta för en långsam återhämtning, ett måttligt inflationstryck och låga räntenivåer i omvärlden.

När Riksbanken sammanväger de positiva inhemska utsikterna med de osäkra utsikterna i omvärlden kommer man fram till att en höjning av reporäntan är nödvändig, då inflationstrycket i Sverige lär stiga i framtiden. En fortsatt gradvis höjning av reporäntan mot mer normala nivåer är också nödvändig för att stabilisera inflationen nära målet på två procent.

På lite längre sikt ger dock Riksbanken nu utvecklingen i omvärlden större vikt än i tidigare prognoser och kommer fram till slutsatsen att räntan inte behöver höjas lika snabbt de kommande åren. Av denna anledning skriver man ned den så kallade räntebanan.

Riksbanken spår en reporänta på i snitt 2,0 procent i slutet av nästa år. I slutet av 2012 väntas räntan ligga på 2,9 procent. Vid det förra räntebeskedet låg samma prognos på 2,4 respektive 3,3 procent.

Riksbanken påpekar att det handlar om en prognos. Om tillväxten i omvärlden blir svagare kan penningpolitiken behöva bli mer expansiv än i huvudscenariot, skriver Riksbanken. Det skulle i så fall leda till lägre räntor än prognosen. 

Riksbanken utesluter inte heller att den inhemska efterfrågan i Sverige blir starkare än väntat och då kan räntan behöva höjas mer framöver.

Riksbanken uttrycker även en viss oro för att hushållens skulder ökat påtagligt under senare år. Om skulderna fortsäter att öka snabbare än inkomsterna finns det risk för att obalanser byggs upp i den svenska ekonomin menar Riksbanken.  

PRIVATA AFFÄRER


kv 4 2010 kv 1 2011 kv 4 2011 kv 4 2012 kv 4 2013
Reporänta 1,0 (0,9) 1,3 (1,4) 2,0 (2,4) 2,9 (3,3) 3,4
           
  Föregående prognos inom parentes  
  2010 2011 2012 2013
KPI 1,2 (1,1) 1,7 (1,9) 2,2 (2,5) 2,6
KPIF 2,0 (2,0) 1,3 (1,3) 1,5 (1,7) 1,9
BNP 4,8 (4,1) 3,8 (3,5) 2,5 (2,6) 2,4
Reporänta 0,5 (0,5) 1,7 (1,9) 2,6 (3,0) 3,3
         
Alla siffror avser årsmedelvärde. Föregående prognos inom parentes.