Enligt rådgivningslagen ska en bankrådgivare analysera kundens önskade risknivå innan han eller hon lämnar råd. Eftersom de flesta kunder inte vill förlora några pengar blir resultatet av analysen ofta att kunden ska ha en låg risk i sina placeringar. Enligt tidningen Finansliv är risken stor att placeringarna blir för försiktiga. Resultatet av detta på lång sikt kan bli en låg avkastning och en sämre pension.
Rikard Josefson som lämnar SEB och blir vd på Länsförsäkringar Bank den 1 mars är kritisk mot vissa av effekterna av rådgivningslagen.
– Rådgivningslagarna får inte vara så skarpa att ingen vågar sälja placeringsalternativ som innebär risk. Risk är bra om den hanteras rätt, säger han till Finansliv.
Bankanställda vågar inte ta debatten om riskerna med att ta för låg risk av rädsla för att få kritik och för att hamna i rättsliga processer menar Rikard Josefson.
Jonas Rosengren, chef på Carnegie Private Banking i Malmö håller med och konstaterar att rådgivningslagen och det efterföljande regelverket tillkom i efterdyningarna av en stor börsnedgång.
– För många blev begreppet ”rätt risk” liktydigt med ”inte för hög risk”. Men ”rätt risk” innebär också ”inte för låg risk”, säger Jonas Rosengren till Finansliv.
Rikard Josefson menar att ansvaret till stor del ligger på bankledningarna, som måste göra tydligt för rådgivarna att de kan sälja produkter med hög risk bara de gått igenom det ordentligt med kunden och kommit överens om en risknivå.
Särskilt stora kan konsekvenserna av för lågt risktagande bli när det handlar om långsiktigt pensionssparande. Om en ung människa säger att han eller hon vill ha låg risk menar Rickard Josefson att det är god rådgivning att visa hur mycket man kan förlora långsiktigt om man tar för låg risk.
– För en 30-åring som sparar till pension är det oerhört viktigt att inte sitta med för hög andel räntepapper. Några procent per år, med ränta på ränta under 30-40 år gör en enorm skillnad på slutvärdet, säger Jonas Rosengren till Finansliv.
MAGNUS ERIKSSON, PRIVATA AFFÄRER