Riksbanken kommer med all säkerhet sänka styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 17 december, räntebesked och penningpolitisk uppföljning presenteras den 18 oktober. Den mer intressanta frågan är troligen om denna sänkning blir den sista, eller om det finns skäl att räkna med ännu lägre ränta våren 2013.

I SME Direkts enkät bland 14 ekonomer svarar 13 att räntan kommer att sänkas med 0,25 procentenheter, till 1,00 procent, medan en tror att räntan kommer att lämnas oförändrad, på 1,25 procent.

Enligt genomsnittet i SME Direkts enkät väntas reporäntan därefter sänkas till 0,96 procent efter Riksbankens februarimöte, prognosintervall 0,75-1,00 procent. Beträffande reporäntan efter julimötet 2013 pekar genomsnittsprognosen mot 0,92 procent, med intervallet 0,75-1,00 procent.

I SME Direkts enkät inför Riksbankens oktober-möte pekade prognoserna inför december-mötet i genomsnitt mot en reporänta på 1,04 procent. Prognoserna är därmed likartade nu som då.

I den penningpolitiska rapporten i oktober pekade Riksbankens räntebana mot att sannolikheten för en ytterligare räntesänkning, till 1,00 procent, var knappt 30 procent. Det tolkades av många marknadsaktörer som att sannolikheten för en räntesänkning vid nästa möte egentligen var betydligt högre, givet Riksbankens tidigare agerande vid liknande signalering.

Att påstå att Riksbanken, med räntebanan från oktober, tydligt signalerade att räntan skulle sänkas i december vore sannolikt att överdriva, men givet tidigare handlingsmönster finns det goda skäl att anta att budskapet var att det inte skulle behövas mycket dåliga konjunktursignaler för att övertyga en majoritet av direktionen att rösta för lägre lånekostnader vid kommande möte.

Nu har kanske inte "hårda" ekonomiska data totalt sett överraskat på nedsidan sedan Riksbankens oktobermöte. Inte ens torsdagens SCB-statistik, som visade att inflationen var lägre än väntat medan arbetslösheten var högre än väntat, bör ha utlöst några alarmklockor i Riksbankens direktionsrum; att inflationen var lägre än Riksbankens prognos berodde främst på att bolåneräntor och volatila energipriser blivit lägre än prognos, och att arbetslösheten blev högre än väntat beror främst på att arbetskraften ökade.

Riksbanksdirektionen var dessutom med all säkerhet klara med det kommande räntebeslutet väl före torsdagens SCB-statistik, så om reporäntan sänks enligt förväntningarna vid måndagens möte så har SCB:s novemberstatistik inte haft något avgörande inflytande på beslutet.

Det är snarare de mycket negativa signalerna om kommande "hårda" data, som KI-barometern, PMI och varsel på arbetsmarknaden, som har förmått en majoritet av direktionen att stödja ett beslut som sänker lånekostnaderna, trots kvarstående oro för hushållens höga skuldsättning. Vägledande indikationer tyder med all önskvärd tydlighet på att Riksbankens prognoser, om åtminstone den närmaste framtiden, är för optimistiska, och med svagare konjunkturutsikter lär det dröja längre innan inflationen vänder upp mot målet på 2 procent.

Med utgångspunkt från att Riksbanken nu levererar den räntesänkning som de allra flesta väntar sig blir frågan därmed vad det finns skäl att vänta sig inför kommande möten, och huruvida Riksbanken med räntebanan kommer att signalera vartåt det lutar.

Handelsbanksstrategen Martin Enlund funderar över frågan i ett kundbrev, och baserat på en tanke om att vägledande svenska indikatorer som PMI kan vara på väg att bottna ur kan frågan om hur det blir med ytterligare räntesänkningar från Riksbanken komma att avgöras av om direktionen väljer att blicka framåt eller bakåt.

I Martin Enlunds scenario antas att den största delen av Sveriges "underperformance" i termer av PMI och KI-barometrar, kan vara avklarad givet att motsvarande indikatorer i för Sverige viktiga handelspartners har börjat vända upp.

Ett exempel på detta är att det sammanvägda PMI (tillverkningsindustri och tjänstesektor) för euroområdet steg preliminärt till 47,3 i december, från 46,5 i november. Det var högre än väntat och andra månaden i rad som indexet steg, även om det ännu inte signalerar tillväxt.

Enligt Martin Enlund bör det europeiska indexet kunna stiga ytterligare relativt de högre amerikanska ISM-indexen, och om bara de låsta förhandlingarna för att kunna undvika det fiskala stupet till slut kröns med framgång bör också ISM kunna fortsätta att stiga i början av 2013. Samtidigt tyder PMI-signalerna från Kina på att återhämtningen börjar ta fart.