Dyrt att göra sig av med mynt Foto: Sveriges riksbank

Sortera ut de gamla mynten från de nya och växla in dem. De blir värdelösa den 1 september.

Dyrt att göra sig av med mynt

Publicerad 2017-02-23 06:00:00

Myntutbytet Det blir allt svårare att bli av med de mynt som inte går att handla för efter den 30 juni. Flera butiker har infört en betalningsbegränsning samtidigt som det kan kosta en hel del att växla in pengarna hos banken.

Fakta myntutbytet:

Efter den 30 juni kommer du inte längre att kunna betala med gamla enkronor, tvåkronor och femkronor. Däremot kan du sätta in pengarna på ett bankkonto fram till och med den 31 augusti 2017.

Även gamla hundra- och femhundralappar blir ogiltiga efter den 30 juni. Du kan dock sätta in dem på bankkonto till och med den 30 juni 2018. Därefter kan Riksbanken lösa in de ogiltiga sedlarna mot en avgift på 100 kr.

Om bara några månader går det inte längre att betala med gamla mynt (undantaget tiokronan). Men det är inte alltid helt lätt att bli av med mynten. Många butiker följer Svensk Handels rekommendation om att begränsa myntbetalning till 25 mynt per kund.

Samtidigt tar vissa banker och butiker ut provision för att hjälpa dig bli av med de gamla mynten.

Swedbank, Handelsbanken och Forex, som sköter kontanthantering på uppdrag av Danske Bank, tar betalt.

Swedbank är dyrast – banken tar ut en avgift på 100 kr för att växla in mynt över huvud taget. Swedbank tar emot gamla mynt i större mängder som ”engångsinsättning”. Då läggs mynten i en påse som får väga högst 2,5 kilo, vilket innebär att summan högst kan bli mellan 500 kr och 2 000 kr, beroende på vilka valörer som läggs i påsen. För det tar Swedbank ut en avgift på 100 kr. Behövs fler påsar tas samma avgift ut igen. Teoretiskt kan då Swedbanks provision hamna mellan 5 och 20 procent.

Forex som sköter Danske Banks kontanthantering, tar 15 procent av det inlämnade beloppet – om antalet mynt överstiger 50 stycken. Färre mynt belastas inte med provision. 

Handelsbanken låter barn växla in gratis

Handelsbanken är den bank som fortfarande har flest antal kontor med kontanthantering, ungefär 300 av 400 bankkontor. Enligt bankens egen beräkning har SHB fler kontor med kontanthantering än alla andra svenska banker sammanlagt.

– Eftersom Handelsbanken är en decentraliserad bank där det enskilda kontoret beslutar lokalt om villkoren för de tjänster kunderna önskar är det upp till det enskilda kontoret att besluta om kunden ska betala en avgift för att sätta in sina mynt på kontot, säger Mats Olsson på Handelsbankens centrala informationsavdelning.

De Handelsbankskontor som tar ut en avgift för att ta emot mynt väljer ofta att göra det i en standardiserad myntpåse som rymmer upp till 2,5 kilo mynt och som kostar 50 kr. Summan varierar då beroende på valörerna i påsen. En annan möjlighet är en provision på 7 procent av myntens värde, dock lägst 50 kr.

Handelsbanken har ett undantag som gäller för alla kontor och som befriar från provision.

– Det är när det är ett barn växlar in sina sparade mynt, säger Mats Olsson.

Även myntväxlare som finns utställda på olika ICA-butiker tar ofta en provision.

– Men det är upp till varje ICA-handlare att själv bestämma avgiften. Till exempel tar ICA Maxi Solna och ICA Maxi Lindhagen 10 procent i avgift, säger Emelie Ericson, pressansvarig på ICA Gruppen.

Gratis hos Nordea och SEB

Däremot tar varken Nordea eller SEB provision för inlämnade mynt.

– Vi tar aldrig betalt av våra kunder som vill sätta in pengar på sitt konto, säger Nordeas presschef Petter Brunnberg.

Riksbanken tar inte betalt av aktörerna på marknaden, uppger Leif Jacobsson, projektledare för sedel- och myntutbytet på Riksbanken.

– Men det kostar ju någonting för aktörerna att hantera inlämnade mynt. Det är olika värdebolag som sköter mottagning, transport och uppräkning, säger han.

Fortfarande fattas miljarder

När Riksbanken inledde myntutbytet i oktober 2015 var värdet av utestående mynt 2,7 miljarder kr.

– Vid avstämningen den 31 januari i år är utestående värde 2,3 miljarder kr, säger Leif Jacobsson.

Det innebär att Riksbanken hittills bara har fått in 400 miljoner i gamla en-, två- och femkronor. Baserat på erfarenheten från när den gamla 50-öringen blev ogiltig 2010 väntas en stor del av mynten bli kvar i byrålådorna.

– När 50-öringen blev ogiltig fick vi bara in ungefär 30 procent av det utestående värdet, säger Leif Jacobsson och gör gissningen att det den här gången kanske det ska gå att få in 50 procent.

Får han rätt försvinner ett värde på uppskattningsvis 1,35 miljarder kr i mynt.

När det gäller sedlar är upplägget annorlunda. Gamla sedlar blir aldrig värdelösa, enligt Leif Jacobsson.

– Det går alltid att skicka dem till Riksbanken, säger han.

Christer Fälldin