Håkan Meurling- Man kan avtala om hur hög dröjsmålsränta som helst, säger Håkan Meurling, jurist på Datainspektionen, den myndigheten som överser inkassoärenden.

- Det finns postorderföretag som tar 32 procent i dröjsmålsränta. Det är en vanlig missuppfattning att det skulle finnas något räntetak. Många tror att det är olagligt, men för att det ska räknas som ocker så måste det handla om att man utnyttjar någons nödsituation och det är det ju inte frågan om i fallet med postorderföretaget.

När man gör en affärsuppgörelse ska man alltid avtala om villkoren för köpet som till exempel betalningsvillkor och dröjsmålsränta. Men är man inte så förutseende att man tänker på avtal eller kanske inte ha en bra avtalstext för hur man ska hantera sena betalningar så finns det stöd i räntelagen. Fördelen med att skriva avtal är att man då kan hålla en högre räntesats och dessutom kräva dröjsmålsränta tidigare än efter 30 dagar.

Är det ett avtal ifall man säger till kunden ” jag tillämpar 15 dagars fakturatid” och får ett hummande tillbaka?

- Problemet med muntliga avtal är att de är svåra att styrka. Men rent formellt är det inte fel.

Har man inte avtalat så är man ändå skyddad av räntelagen och kan begära begära 9,5 procents ränta från och med 30 dagar efter fakturadatum.

Annika BillbergEnligt Annika Billberg, kommunikationsdirektör på Intrum Justitia räcker det inte med att man skriver betalningsvillkoren på fakturan.
- Om man är ett stort företag och har resurser så har man ett avtal som köparen måste acceptera i försäljningsögonblicket. Är man en enmansföretagare och inte har något egentligt avtal så gäller räntelagen och man får ta ut referensräntan plus åtta procent efter 30 dagar. Det spelar ingen roll vad du skriver på fakturan om det inte finns ett avtal i botten.