Det visar en ny kartläggning från konsultfirman Accenture. I undersökningen uppger 80 procent av världens företagsledare att deras företags primära fokus för tillväxt ligger på tillväxtmarknaderna.
Samtidigt menar 40 procent av dessa företagsledare att de saknar en strategi eller den affärsmodell som krävs för att utnyttja de möjligheter som finns på tillväxtmarknaderna, och 57 procent anser att deras företag måste ompröva eller fundamentalt tänka om kring strategin eller affärsmodellen de behöver för att kunna konkurrera på dessa marknader.
Enligt rapporten kommer ytterligare 124 miljoner hushåll att bli en del av världsekonomin fram till 2020. 87 procent av dessa kommer från utvecklingsländerna. Dessa hushåll kommer att tillföra minst 8 500 miljarder dollar till hushållens globalt samlade inkomster.
Bland annat analyserar man hur många hushåll som har en årlig inkomst över 50 000 dollar, en nivå som innebär att man har pengar att konsumera inte bara det nödvändigaste utan också till exempel försäkringar, livsstilsprodukter och turism. 21 andra tillväxtländer har idag en större andel hushåll än Kina med en årlig inkomst över 50 000 dollar. Bland dessa finns Colombia, Malaysia, Nigeria och Kazakstan. Men även Sveriges granne Polen.
Bland tillväxtmarknaderna kommer Turkiet fram till år 2020 att se den största absoluta ökningen av hushållens inkomster från hushåll med en inkomst på minst 50 000 dollar, en ökning med nästan 150 procent till totalt 635 miljarder dollar.
Andra, mindre kända länder, kommer erbjuda betydande möjligheter. År 2020 väntas exempelvis antalet hushåll i Kazakstan med inkomster på minst 50 000 dollar mer än fördubblas till 770 000, vilket är mer än det sammanlagda antalet hushåll med inkomster på samma nivå i Indonesien, Filippinerna, Vietnam, Pakistan och Egypten.
Men det räcker inte att exportera från Sverige för att få tillgång till dessa marknader. Om den nuvarande trenden fortsätter kommer värdet av exporten mellan tillväxtekonomier överträffa exporten mellan utvecklade marknader för första gången redan under slutet av 2013.
Enligt Accenture har denna övergång påskyndats av den ekonomiska nedgången.
- Eftersom handelsvolymen skiftar mot marknader med hög tillväxt, måste företag antingen etablera sig i dessa länder eller gå miste om den ökande handeln som genereras på dessa marknader, säger Oskar Ebbinghaus, ansvarig för management consulting på Accenture i Sverige. Men konsumentmarknader med hög tillväxttakt tenderar att ändras snabbt, och företag måste se bortom BRIC-länderna när de utformar sina tillväxtplaner.
För att välja vilka marknader man ska satsa på måste företagen alltså både försöka förstå och förutsäga förändringar i köpkraft och konsumtionsmönster hos konsumenter och samtidigt analysera konkurrenterna på nya marknader
- Vi ser en tendens att företag tvekar kring investeringar på nya marknader, och i vissa fall en avvaktan tills det globala ekonomiska klimatet stabiliserats, säger Oskar Ebbinghaus, ansvarig för management consulting på Accenture i Sverige. Många företag sitter på stora kassareserver som skulle kunna användas för att expandera på nya marknader. Trots det tvekar många företag, vilket kan vara riskabelt i dagens konkurrens. Första steget mot en etablering är naturligt nog att förstå den nya marknaden, säger Oskar Ebbinghaus.
Accentures rapport visar hur företagen kommer att behöva se bortom traditionella marknadssegment till nya, innovativa kundgrupperingar. En metod är att utveckla och identifiera gränsöverskridande kundsegment med liknande behov och preferenser.
Till exempel lyckades ett multinationellt företag framgångsrikt identifiera ett behov hos manliga konsumenter i områden med knappa vattentillgångar, och tog sedan fram hudvårdsprodukter specifikt anpassade för denna kundgrupp på flera olika marknader.
Accentures rapport, Fast Forward to Growth: Seizing opportunities in high-growth markets, baseras på en undersökning bland 588 företagsledare i 85 länder. Den kartlägger investeringsklimatet och företagens möjligheter på tillväxtmarknader.