Brås råd till företagare:

1) Betala inte utpressningskraven

Den som betalar visar att det finns pengar, att man är påverkningsbar och att kravet från utpressaren är "legitimt", och samtidigt dras man in i en gråzon som ökar risken för nya påverkansförsök.

2) Polisanmäl händelsen

Förutom att man kan få hjälp från polisen är det ett tydligt sätt att markera för utpressaren att man inte accepterar kravet. Dessutom tyder studien på att de företagare som polisanmäler har lättare att bearbeta händelsen och därför mår bättre än de som försöker lösa situationen på egen hand.

En färsk rapport från Brottsförebyggande rådet visar att utpressning mot företag är vanligast i kontantintensiva branscher där svartarbete förekommer och det finns kontaktytor mot kriminella.

Enligt rapporten handlar det i första hand om företag som är verksamma i byggbranschen, restaurangnäringen samt småbutiker. Ofta handlar det om ”beskyddarverksamhet” där företagaren betalar en summa för att undvika trubbel.

I 59 procent av de förundersökningar som Brå granskat har de misstänkta utpressarna koppling till den organiserade brottsligheter.

— Undersökningen pekar på att organiserad brottslighet alltmer använder utpressning som inkomstkälla. Det är en oroväckande trend, menar projektledaren Johanna Skinnari vid Brå.

— Vi ser också exempel på att otillåten påverkan har blivit en ren affärsidé. Man erbjuder skuldindrivning eller beskydd som en tjänst och företagare gör mer eller mindre frivilligt, en överenskommelse med de kriminella, fortsätter Skinnari.

Enligt Brås studie är det riskfyllt att ge vika för utpressarna då det snarare leder till fler utpressningskrav. Exempel finns där "beskyddarna" tagit över företaget och kört det i botten för att få ut snabba pengar, skriver Brå.

Även om det kan vara obehagligt med hot om våld är det sällan som utpressarna gör verklighet av hotet, enligt Brå. Ofta är hoten subtila vilket gör att utpressarna kan dra sig ur utan att tappa ansiktet eller förlora i status om företagaren vägrar att gå med på utpressarens krav, skriver Brå.