När Exportrådet i Almedalen skulle tala om export av kreativa industrier blev det först fråga om att reda ut vad en kreativ industri egentligen är. Handelsminister Ewa Björling inledde med att vidga begreppet bortom reklam och musik och även inkludera till exempel fordonsindustrin.

–Alla som sysslar med innovationer och kreativitet är naturligtvis kreativa näringar.

Men, i de satsningar som görs från regeringens sida har man ändå valt ut några branscher som man satsar extra på, som dataspel, musik, design och litteratur.

–Våra stora företag är även i fortsättningen ryggraden i exporten. Men vi ser också potential i de som inte varit lika bra på export tidigare. Dessa näringar har också ett värde bortom det ekonomiska. De ger en tydlig och stark Sverigebild som kan komma andra företag till godo. Svenska deckare säljer över hela världen, sedan vill man göra filmen här, och turista, och till slut kanske investera i Sverige, säger Ewa Björling.

De traditionella formerna för exportfrämjande kan ha svårt att nå fram till de företag man så gärna vill stötta. Exempel på det är den globala succén med Urbanears som Nya Affärer skrivit om tidigare. 

–Vi kontaktade faktiskt Exportrådet, men vi växte i ett extremt högt tempo och det var för invecklat att få stöd, säger Konrad Bergström som är en av grundarna av Urbanears. Vi valde att använda vår kreativitet för att skapa produkten och komma ut på marknaden, inte för att hitta bidrag.

–Vi måste hitta en annan dramaturgi för dessa företag, säger Katinka Palmgren, som är kommunikationschef på Exportrådet.

Sven-Olof Bodenfors, välkänd profil inom PR och reklam har sedan länge varit engagerad i Exportrådet. I paneldebatten framhöll han hur viktiga de kreativa industrierna är även för mer traditionella exportbranscher:

- Vi måste förstå att Ericsson mår bäst när man får bygga nät där Spotify sedan distribuerar svensk musik till lurar från Svenska designföretag. Det är den kedjan vi ska expandera. Men om framgångsrika svenska företag inom dessa näringar ständigt framhålls som under och fenomen så fortsätter man att marginalisera och förringa dem. Det handlar om riktiga industrier som levererar och kommer att leverera. Det är en viktig del av svensk innovation och bör få ta samma plats i till exempel riskkapitalsatsningar.