Idag talas det om ett andra ”IT-under” i Sverige. Bolag som till exempel Klarna, Videoplaza, Izettle och Wrapp har redan efter bara ett par års verksamhet fått höga värderingar och fått stora internationella riskkapitalinvesteringar i ryggen från fonder som tidigare mest jagat investerings- objekt i Silicon Valley. I våras uppskattade Veckans Affärer (se nr. 12) att det rör sig om ett tjugotal svenska internetföretag som hit- tills har plockat in en bra bit över 2 miljarder kronor i utländskt kapital under bara ett par år. En siffra som redan är inaktuell efter att Izettle nyligen fick in 230 nya miljoner kronor och det ryktas om en ny finansieringsrunda för Spotify på uppåt 1,5 miljarder.
Samtidigt har det här andra IT-undret fler likheter med det första än vad man först tror. Bakom Sveriges nya IT-succéer ligger i många fall privatinvesterare som som tjänade stora pengar på de höga värderingarna runt sekelskiftet och som sedan dess verkat som affärsänglar och investerat i små och snabb- växande svensk IT-företag. Med systemet i Silicon Valley som förebild har det i dag i Sverige vuxit fram ekosystem av privatinvesterare som går in med både eget kapital och personligt engagemang i ett mycket tidigt stadium av bolag som intresse- rar dem. Investeringarna är ofta mycket mer osäkra och samtidigt på betydligt längre sikt än dem som genomförs av traditionella riskkapitalfonder.
”Internetbubblan år 2000 skapade en generation av affärsänglar som i många fall har blivit aktiva, kunniga och passionerade investerare. De har själva varit entreprenörer inom internet och mjukvara och det verkar vara en kärlek till industrin och entreprenörskap som gör att man vill fortsätta och stötta industrin som man alltid har älskat”, säger Per Roman som är managing partner på den teknologifokuserade investmentbanken GP Bullhound, med kontor i London, San Francisco, Berlin och Stockholm.
Att efter en riktigt god affär sprida kapitalet i investeringar i flera olika bolag är visserligen inget nytt. Den sortens investeringar har alltid funnits, menar Per Hedberg som är vd på inkubatorn Stockholm Innovation and Growth och som har arbetat med att sammanföra riskkapital och teknikföretag under ett decennium, även inom IT.
”I slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet fanns de som investerade familjens pengar i väldigt många olika bolag, vitt och brett. De var inte så kunniga om bolagen, men hade pengar och försökte haka på boomen i IT-branschen. Men runt år 2000 började begreppet affärsängel att etableras och under de senaste tio åren har det dykt upp personer som byggt upp ett eller flera bolag. Samtidigt har de industriell kunskap och vill återinvestera en del av pengarna som de tjänat.”
I Sverige, liksom i Silicon Valley, är affärsängelns roll att gå in på ett mycket tidigt stadium – ofta redan på idéstadiet – och stötta med både pengar och erfarenhet under den första utvecklingsfasen. I många fall blir affärsängeln också den som öppnar dörrar till andra nätverk och större och mer institutionella investerare. Om investeraren har pengar att matcha investeringar i flera rundor kan det handla om mycket stora vinster när bolaget till slut börsintroduceras, eller eventuellt köps upp.
Även den svenska staten har numera in- sett att affärsänglarna spelar en viktig roll.
”Några år in på 2000-talet gjordes några försök att etablera organiserade affärsängelnätverk, bland annat ett som stöddes av då- varande Nutek”, säger Per Hedberg på Sting.
”Det gick väl sådär. Några år senare plockade svenska riskkapitalföreningen upp tråden och började arbeta med affärsänglar och nätverk.