Tänk dig en indexfond som följer en viss marknad eller bransch. Du köper den direkt över börsen, på samma sätt som du köper en aktie. Så fungerar en börshandlad fond som även kallas ETF, Exchange Traded Fund.
Den största fördelen, förutom låga avgifter, är snabbare affärer. Ta till exempel det indiska valet i våras. När valresultatet överraskade positivt rusade Bombaybörsen i höjden. Den som genast köpte en vanlig Indienfond missade troligtvis en del av rallyt eftersom det kan ta ett par dagar innan en fondaffär är slutförd.
Den som i stället köpte en ETF som följer MSCI India fick omedelbart tillgång till marknaden.
Men ETF:er är inte bara något för den som vill ta del av snabba rörelser på börsen. De är också ett alternativ för den som vill spara långsiktigt och få en billig exponering mot ett speciellt index, till exempel enskilda länder eller råvaror.
Eftersom ETF:er fungerar som aktier kan man inte månadsspara. Man betalar courtage på varje affär och bör därför inte köpa ETF:er för småsummor.
Det finns omkring 1 600 börshandlade fonder noterade på olika börser i världen.
Problemet är att utbudet är svårt att överskåda, men på den nya sajten www.etfsverige.se finns information om flera hundra fonder.
– Du kan köpa en ETF för Ryssland och komma undan med 0,5 procent i avgift i stället för att betala 2,5 procent för en vanlig Rysslandsfond. Eller köpa en nischad bank-ETF om du tror att banksektorn ska ta fart, säger Stephan Agerman, som driver www.etfsverige.se.
SOFIA ULLERSTAM, PRIVATA AFFÄRER