På Handelsbankens Kapitalförvaltning i centrala Stockholm sitter sju personer vars uppgift är att förvalta alla indexfonder.
Vissa tror att de rullar tummarna, men i själva verket krävs mycket arbete för att följa index.
– Det här är ett hantverk. Vi knepar och knåpar, bevakar och parerar hela dagarna, förklarar chefen Tobias Welin.
Handelsbanken var tidigt ute och startade Sveriges första indexfond redan 1976, bara några månader efter Vanguards världspremiär.
I dag har Handelsbanken 60 miljarder i indexförvaltning och affärsområdet växer snabbt. Från kontorslandskapet på Blasieholmstorg sköts totalt 13 indexfonder för Handelsbankens och dotterbolaget Xact Fonders räkning.
– Det kallas passiv förvaltning. Men för att vara en duktig passiv förvaltare måste man vara oerhört aktiv, konstaterar fondförvaltaren Pär Nürnberg.
De enklaste indexfonderna följer OMXS30, alltså de 30 största bolagen som är listade i Stockholm. Här köper fondförvaltarna alla aktier och skapar en mindre variant av index.
När index till 14,2 procent utgörs av H&M-aktier ska fonden också bestå av 14,2 procent H&M-aktier.
Många förändringar
Men förutsättningarna ändras hela tiden. Varje år byts bolag ut i index, på våren kommer utdelningar som ska återinvesteras och ibland knoppar bolag av delar av sin verksamhet.
– I år gör många bolag nyemissioner och lämnar teckningsrätter. Det finns inga teckningsrätter i index, men vi får dem i portföljen. Där måste vi ofta trixa och lita på erfarenheten för att styra fonden så att den liknar index, förklarar Pär Nürnberg.
Kostnaden emot sig
En indexfond har alltid kostnaden emot sig. Fonden måste sälja och köpa aktier, det dras courtage som måste tjänas in någon annanstans för att man inte ska sacka efter. Förvaltaren avväger hela tiden hur mycket kostnader man kan ta för att matcha index.
Vissa fonder skuggar globala index som innehåller upp till 2 000 bolag. Där är det ett omfattande jobb att följa indexutvecklingen.
– Kostnaderna skulle bli alldeles för höga om vi ägde aktier i alla bolag. Därför måste vi göra ett urval och skapa en statistisk kopia av index. Den ser inte identisk ut, men ska ha samma riskprofil, säger Pär Nürnberg, som är civilingenjör precis som flera av sina kollegor.
Är det ett misslyckande att vara bättre än index?
– Spontant, ja. Uppdraget är att leverera som index.
Många fondbolag som arbetar med traditionell förvaltning tycker inte att indexfonder tillför något, men det håller inte indexförvaltarna med om.
– Indexfonder är ett kostnadseffektivt sätt att ta del av en marknad. All teori visar på att större delen av avkastningen kommer från marknadsutvecklingen, säger Pär Nürnberg.
– Jag tycker att privatpersoner bör göra som de institutionella investerarna. Välj billiga indexfonder för att följa den allmänna utvecklingen och gör sedan tydliga investeringar i nischprodukter med unik strategi eller kunskap, säger Tobias Welin.
SOFIA ULLERSTAM, PRIVATA AFFÄRER