Vad som (inte) behövs för att aktiekurserna i eurozonen ska stiga

Vad som (inte) behövs för att aktiekurserna i eurozonen ska stiga

Publicerad 2018-02-09 12:59:00

Placera Eurozonens aktier steg med 15,4 procent under 2017 – vilket var bättre än de flesta förväntade sig vid årsskiftet.[i] Trots detta kvarstår skepticismen, och många betraktar det bästa året för eurozonens aktier sedan 2013 som en ”miniboom” som inte kommer att upprepas.[ii]

Mer om Fisher Investments Norden:

Ladda ner den kompletta aktiemarknadsutsikten från Fisher Investments Norden här.

Läs mer om vad Fisher Investments har att erbjuda här.

Många tror till exempel att de oväntat bra resultaten beror på diverse faktorer, exempelvis den påstått gynnsamma penningpolitiken, de snabbt stigande bolagsvinsterna och den avtagande populismen. Vissa oroar sig för att dessa positiva faktorer nu tagit slut och undrar vad de kommer att ersättas av, rädda  för att aktiekurserna inte kan stiga utan nya katalysatorer.

Vi anser att detta bygger på ett missförstånd av hur marknaderna fungerar. Aktiekurserna behöver inte några katalysatorer för att stiga. Det räcker att verkligheten slår förväntningarna.

För att tydliggöra: vissa av krafterna bakom 2017 års vinster dröjer sig kvar. Ta till exempel den minskande politiska ovisshet som började när extremhögern inte lyckades få någon betydande politisk makt i Frankrike, Österrike, Tyskland och på andra håll. Idag, när Tyskland fortfarande försöker bilda regering, Spanien fortfarande försöker hantera Kataloniens självständighetsrörelse och Italien ska ha val i mars (med den etablissemangsfientliga femstjärnerörelsen i ledningen enligt opinionsundersökningarna), finns det fortfarande en hel del utrymme för att den politiska oron ska minska och leda till ett varmare investerarsentiment gentemot eurozonen.

Det är inte heller så att bolagsvinsterna är på väg att rasa – analytikerna tror fortfarande på stark vinsttillväxt under 2018.[iii] Om de fortsätter kan dessa drivkrafter hjälpa till att lyfta eurozonens aktier under året. Men att påstå att de är helt nödvändiga – eller att aktiekurserna inte kan stiga utan katalysatorer – vore ett misstag.

Att äga en aktie innebär att man äger en del av bolagets framtida vinster. Stadig ekonomisk tillväxt utan större nyheter är helt okej för bolagsvinsterna. En ekonomi som fortsätter att rulla på utan att dra till sig alltför mycket uppmärksamhet brukar därmed vara helt okej även för aktiekurserna. Det finns många anledningar att förvänta sig en sådan utveckling i eurozonen under 2018.

Undersökningar av affärsaktiviteten i eurozonen pekar i allmänhet på ytterligare expansion. Conference Board’s Leading Economic Index (LEI) för eurozonen befinner sig i en brant och långvarig uppåtgående trend – det har stigit under 15 månader i rad, till och med november. I större delen av eurozonen ökade yield spreaden (skillnaden mellan korta och långa räntor) under 2017, vilket var bra för bankernas potentiella kreditvinst (bankerna lånar in till kort ränta och lånar ut till lång ränta och gör vinst på skillnaden).[iv] En bredare yield spread är till hjälp för utlåningen, vilket ökar penningmängden och den ekonomiska tillväxten.

Inte heller det förbättrade sentimentet kräver katalysatorer. Allteftersom en tjurmarknad mognar blir investerarna mer självsäkra och villiga att betala mer för aktier. Detta är anledningen till att avkastningen ofta blir så enorm under de sista åren. Om sentimentet krävde en bred katalysator skulle detta fenomen knappast kallas ”djuriska instinkter” – de skulle kallas och förklaras med någonting mer konkret. I takt med att den senaste björnmarknaden faller i glömska är det naturligt att rädslan för att gå miste om vinster ersätter rädslan för att gå med förlust. Folk ser hur andra tjänar bra på sina aktier och vill ha sin del av kakan.

I nuläget har rädslan för förlust inte försvunnit ännu, vilket tyder på att det finns utrymme för sentimentet att stärkas ytterligare. Det faktum att det är så populärt att söka efter katalysatorer eller andra nya anledningar till att aktiekurserna ska stiga säger oss att förväntningarna fortfarande är relativt låga. Begreppet självgående expansion förblir okänt för många. Man kan se detta på den utbredda rädslan för att Europeiska centralbanken ska dra tillbaka sina stödköp. Folk inser inte att 2017, som var ett bra år för eurozonen, sammanföll med avtrappningen av stödköpen – vilket bevisar att aktier kan ha riktigt goda resultat utan behov av förmenta katalysatorer i form av penningpolitiska ”stimulansåtgärder”.

Bankerna är i gott skick och väl positionerade för att fortsätta öka utlåningen, finansiera utgifter och investeringar och hjälpa eurozonens ekonomi att fortsätta tuffa på. Allt detta är mycket ordinärt och kan fortsätta på samma sätt under ganska lång tid, vanligtvis ända tills centralbanken gör ett misstag och inverterar avkastningskurvan. Europeiska centralbanken är långt ifrån att göra det idag.

Med sentimentet under kontroll krävs inte så mycket för att verkligheten ska slå förväntningarna – vilket är bra för aktiekurserna, som kan fortsätta stiga tills sentimentet slutligen hamnar uppe i det blå. När investerarna inte bara slutar att leta efter orsaker som kan få aktiekurserna att stiga utan börjar strunta i anledningarna till att de kanske inte gör det, ja då kan detta vara ett tecken på att sentimentet har blivit alltför positivt. Den tiden är ännu inte inne.

Överlag uppfattar vi detta fokus på katalysatorer som en sorts närsynthet. Samtidigt som medierna fokuserar på en eller annan god nyhet som ”krävs” för att aktiekurserna ska stiga bör investerarna se till helheten: Både marknader och ekonomier är cykliska. De två rör sig inte helt i takt, men i tider av ekonomisk tillväxt brukar marknaderna oftast stiga. Investerarna bör därför fråga sig själva: Växer den totala världsekonomin? Om svaret är ja – som det verkar vara idag – då är det antagligen logiskt för de flesta att äga aktier. Alternativet – att vänta på en katalysator som ska pressa upp aktiekurserna – kan leda till att man går miste om en del av vinsterna på marknaden.

Av: Fisher Investments Norden

Not: För källhänvisningar klicka här.