Var tionde köpare var under 30 år och endast 2 procent var över 70 år.
Den genomsnittlige stugköparen tjänade 70 000 kr mer per år än mediansvensken och han eller hon var dessutom mer välutbildad. Sju av tio fritidshusköpare bor permanent i villa, radhus eller kedjehus.
Var femte köpare valde att bosätta sig permanent i den nyinköpta stugan. Över hälften av dessa var ensamstående och de var i genomsnitt sex år yngre än snittåldern för alla köpare.
Åttio procent av de drygt 8 000 fritidshus som köptes låg i något av Sveriges 14 kustlän. Ett av tre hus låg inom en kilometer från kusten. De populäraste kommunerna var Norrtälje, Värmdö, Gotland, Österåker och Haninge.
Genomsnittshuset som såldes var 64 kvadratmeter stort och kostade 1,4 miljoner kronor. De kommuner med högst snittpris var Vaxholm och Vellinge, där kostade genomsnittsstugan 4 200 000 miljoner kr.
Det är dock inte bara svenskar som vill äga svenska fritidshus. Under 2011 köptes drygt 650 fritidshus av utländska köpare. Populäraste orterna var Åre och Strömstad, där framförallt norrmän var köpare.
Drygt 35 000 sommarstugor hade utländska ägare 2011, vilket motsvarar 6 procent av hela landets fritidshusbestånd. Flest utländska ägare kommer från Danmark, Tyskland och Norge.
De län som har flest utlandsägda fritidshus är Västra Götaland, Värmland och Kronoberg. De två sistnämnda länen visar att de utländska ägarna inte lockas alls lika mycket kustnära lägen som de svenska köparna.