Bolånerapporten: Skuldsättningen fortsätter öka

Bolånerapporten: Skuldsättningen fortsätter öka

Publicerad 2018-04-04 09:30:00

Bolån Hushållens skulder fortsätter att öka och det är fortsatt många nya bolånetagare som har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Det skriver Finansinspektionen (FI) i sin bolånerapport som publicerades på onsdagen.

FI lyfter också fram hur bostadsrättsföreningars skulder ökar risker för hushållen.

Undersökningen visar också att nya bolånetagare har goda marginaler för att klara betalningarna och jämfört med tidigare år är det fler hushåll som klarar till exempel stigande räntor.

"Hushållens skulder fortsätter att öka. Det skärpta amorteringskravet som infördes för en månad sedan är viktigt för att dämpa utvecklingen", säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Ökning med 402 procent

Undersökningen visar att för hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Två av fem hushåll med nya bolån hade en skuldkvot över 450 procent och nästan vart femte hushåll hade en skuldkvot över 600 procent.

"Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion", skriver FI.

Hög skuldkvot bland ensamstående

Skuldkvoten är högre bland ensamstående och hushåll med höga inkomster. I Stockholm är skuldkvoten högst – 534 procent i förhållande till nettoinkomsten för nya bolånetagare.

Cirka 15 procent hade en skuldkvot högre än gränsvärdet för det skärpta amorteringskravet, på 4,5 gånger bruttoinkomsten. I Stockholm är det 30 procent.

Nya bolånetagares genomsnittliga belåningsgrad minskade däremot och var 63 procent under 2017, 4 procentenheter lägre än 2013. I den totala stocken av bolån har belåningsgraden minskat under flera år och var 55 procent förra året.

"Kombinationen av ett hushålls belåningsgrad och skuldkvot ger en mer komplett bild av hushållets sårbarhet. Mest sårbara är hushåll som både har hög skuldkvot och hög belåningsgrad. De är sårbara för såväl bostadsprisfall som inkomstbortfall. Men framför allt kombinationen av de två", skriver FI som påpekar att det är ett relativt lågt samband mellan belåningsgrad och skuldkvot.

Amorteringskravet dämpar skulderna

Andelen hushåll som amorterar och den genomsnittliga storleken på amorteringarna ökade efter amorteringskravet 2016 och låg kvar på samma nivåer 2017. Enligt bolåneundersökningen amorterade 79 procent av hushållen 2017, där nästan alla med en belåningsgrad över 70 procent amorterade. Hushåll som tog ett nytt bolån under 2017 amorterade i genomsnitt 4,7 procent av inkomsten.

FI:s analys visar att hushåll med nya bolån som omfattas av amorteringskravet lånar mindre och köper billigare bostäder än vad de skulle ha gjort utan amorteringskravet. Sammantaget bedöms amorteringskravet ha dämpat bostadspriserna med 2 procent och skuldkvoterna för bolån med nästan 8 procent.

"Amorteringskravet har dämpat skulderna mer än bostadspriserna. Det kan bero på att hushållen i större utsträckning än tidigare har använt sitt finansiella sparande till en kontantinsats eller att de finansierar sitt bostadsköp på annat sätt än genom endast bolån", skriver FI.

Enligt FI:s stresstester har hushåll med nya bolån goda marginaler för att klara betalningarna på sina bolån. Fler hushåll klarar stigande räntor och arbetslöshet utan att få underskott i sin månatliga budget jämfört med tidigare år.

"Sammantaget visar FI:s stresstester att hushållens motståndskraft har förbättrats sedan 2013. I dagsläget har de flesta hushåll med nya bolån tillräckliga marginaler för att klara högre räntor, ökad arbetslöshet eller bostadsprisfall. Även vid betydande stress är det få hushåll som får problem med sina betalningar", skriver FI.

I ett scenario där räntan ökar med 5 procentenheter samtidigt som bostadspriserna faller med 40 procent skulle runt 1 procent av de nya bolånetagarna få underskott i sin månadskalkyl samtidigt som belåningsgraden överstiger 100 procent. Det är färre än under 2016.

Kraftig ökning av föreningars skulder

Skulle bostadspriserna falla med 40 procent och 10 procent av hushållen med nya bolån bli arbetslösa skulle 1,7 procent av hushållen få underskott, samtidigt som de får en belåningsgrad på över 100 procent. År 2016 var motsvarande andel 2,1 procent.

Vad gäller bostadsrättsföreningars skulder noterar FI att de har ökat kraftigt de senaste åren. Under 2017 var bostadsrättsföreningarnas genomsnittliga skuld 5.700 kronor per kvadratmeter, och 11.850 kronor för nyproducerade bostadsrätter i nybildade föreningar. FI påpekar att föreningens skulder är en indirekt bostadsskuld för ägarna till föreningens bostadsrätter.

"Vid en räntehöjning ökar till exempel föreningens ränteutgifter. Det innebär att vissa föreningar över tiden kan behöva höja avgiften för medlemmarna", skriver FI.

I ett stresstest av bostadsrättsföreningarnas skulder kommer FI fram till att om räntan ökar med 5 procentenheter får något fler än 6 procent av bostadsrättsinnehavarna ett underskott. Om hela ökningen i föreningens räntebetalningar vältras över på de som äger bostadsrätterna ökar andelen med underskott till drygt 12 procent. Många föreningar har dock bundna bolån.

Direkt