Bred kritik mot amorteringskravet Foto: Erik Nylander/TT

Bred kritik mot amorteringskravet

Publicerad 2017-11-30 12:45:00

Amorteringskravet Det är fel läge att införa skärpt amorteringskrav, och tidigare åtgärder borde analyseras först. Det uppger flera aktörer efter att regeringen på torsdagen sagt ja till Finansinspektionens förslag om skärpta amorteringskrav.

Det nya amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet.

"Mer negativt än positivt"

Bankföreningen anser att skärpningen har mer negativa än positiva effekter och att den därför inte bör genomföras. Reglerna är väldigt komplexa och kommer att ytterligare försvåra rörligheten på bostadsmarknaden.

Att köpa en bostad är ofta ett hushålls största investering i livet, och bostadsmarknaden måste därför präglas av långsiktiga regler.

"Att införa nya amorteringskrav mindre än två år efter att det nuvarande kravet trädde i kraft, och innan effekterna har kunnat analyseras går emot principen om långsiktighet och förutsägbarhet", säger Bankföreningens vd Hans Lindberg i en kommentar.

"Skapar osäkerhet"

Fastighetsmäklarförbundets vd, Carolina Stegman, beklagar beslutet, som riskerar att skapa stor osäkerhet och otrygghet på bostadsmarknaden. Det slår hårt mot utsatta grupper, exempelvis förstagångsköpare som redan kämpar hårt för att ta sig in på bostadsmarknaden.

"Dessutom börjar vi kanske först nu se konsekvenserna av de tidigare genomförda amorteringskraven, vilket gör det olyckligt att komma med nya åtstramningar så tätt inpå", säger Carolina Stegman enligt ett pressmeddelande.

"Se över hela bostadspolitiken"

Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån, tycker att beslutet är olyckligt och skulle hellre se en översyn av hela bostadspolitiken. Vi har redan en avmattning på marknaden och det var inte länge sedan det befintliga amorteringskravet infördes. Osäkerheten hos bostadskonsumenterna är också stor och dagens beslut spär på det ytterligare och kommer sannolikt leda till en mer turbulent marknad under en tid framöver.

"När det första amorteringskravet infördes ville många förekomma de nya reglerna vilket ledde ökad aktivitet på marknaden och stigande priser. Efter införandet har marknaden succesivt mattats av. Det är inte osannolikt att vi får se samma tendenser nu men i mindre omfattning", säger Johan Engström.

"Olycklig tajming"

Det finns ett behov av skärpt amortering men tajmingen är olycklig. Det blir också svårare att komma in på marknaden och kan ge ökade inlåsningseffekter. Det krävs i stället förändringar av de långsiktiga spelreglerna och en blocköverskridande uppgörelse, men tyvärr ser det inte aktuellt ut.

Sveriges Byggindustrier, BI, menar att beslutet spär på osäkerheten i ett redan osäkert marknadsläge.

"Kan påskynda konjunkturfall"

"Tidpunkten för att införa ytterligare en kreditrestriktion är helt fel. Vi ser redan hur prisutvecklingen på bostäder bromsar in. I värsta fall påskyndar regeringen ett konjunkturfall", säger Fredrik Isaksson, chefekonom på BI, i en kommentar.

Enligt BI är svenska hushåll inte mer belånade än vad man klarar av att hantera vid ett normaliserat ränteläge.

Skuldkvoten är inte heller den bästa indikatorn på riskerna med hushållens skuldsättning. Internationella erfarenheter pekar på att det är nationella förhållanden i form av bostadsbyggande, sparande, kreditexpansion, standarden på kreditprövningen av hushåll och institutionella villkor som påverkar riskbilden.

"Sänker rörligheten ytterligare"

Stockholms Handelskammare tycker att förslaget är fel sätt att hantera den ökande skuldsättningen.

"Jag befarar att detta kommer att sänka rörligheten på bostadsmarknaden ytterligare. Vi vet heller inte hur det tidigare införda amorteringskravet påverkat marknaden", säger chefekonom Andreas Hatzigeorgiou i en kommentar.

För Stockholm har det nya kravet allra störst inverkan och riskerar påverka uppemot vart tredje hushåll. Det höjer ribban ännu mer för den som vill flytta till Stockholm, försvårar inträdet på bostadsmarknaden för unga och försämrar företagens möjligheter att rekrytera och växa, enligt Stockholms Handelskammare.

Direkt