För ett år sedan var marginalen banken tjänade på ett bolån med tre månaders bindningstid 0,26 procentenheter. Idag är marginalen mer än fördubblad, till 0,57 procentenheter. Detta kommer Dagens Industri fram till via att använda sig av Finansinspektionens kalkylmetod för att mäta bankernas upplåningskostnader.
I Finansinspektionens kalkylmetod mäter man vad det kostar för bankerna att låna upp på flera års löptid och sedan omvandla räntebetalningen till tremånadersränta, vilket är vad bankerna gör i praktiken.
Finansinspektionen har också uppmärksammat de stigande marginalerna.
– Vi konstaterade i vår senaste rapport att bankernas utlåningsmarginaler på bolån har ökat. Det stämmer också att bankernas likviditetskostnader gått ned de senaste månaderna. Det gäller både på fem- och tvååriga löptider, säger Finansinspektionens chefsekonom Lars Frisell till Dagens Industri.
Varför bankernas bolåneräntor gått upp trots att likviditetskostnaden har minskat är inte Lars Frisell säker på.
Bankernas likviditetskostnader är de riskpremier man betalar eftersom man inte kan eller får finansiera all sin rörliga utlåning med kortfristig upplåning. Detta eftersom det ändå är troligt att de flesta som lånar rörligt behåller sina lån i flera år. Om banken skulle förnya sin upplåning var tredje månad skulle man ta en stor likviditetsrisk.
Men trots att det är dyrare med långfristig upplåning än med kortfristig så motiverar detta inte det ökade gapet mellan bankernas bolåneräntor och Stiborräntan, den ränta bankerna lånar sinsemellan till.
Rickard Josefson, chef för kontorsrörelsen på SEB, hävdar tvärtom att bankens likviditetskostnad ökat sedan i fjol.
– Vi köper på oss likviditet under perioder, beroende på hur det ser ut på marknaden, och den kostnaden förändras inte från vecka till vecka eller månad till månad, säger Rickard Josefson.
PRIVATA AFFÄRER