Var beredd på att räntan kan stiga snabbare än många tror. Lägg därtill att lånekostnaderna stiger på grund av fler politiska ingrepp.

När SEB i en enkät nyligen frågade sina kunder om deras ränteförväntningar blev resultatet att reporäntan om ett år – vintern 2011 – skulle vara bara 1 procent. Fortsatt mycket låg, med andra ord.

Det är naturligt att många tror på fortsatt låg ränta. Vi tenderar att vänja oss vid de nivåer som rått en tid – ekonomiska beteendevetare kallar detta för att vi ”förankrar” våra prognoser. Och nu har räntan legat rekordlågt ett bra tag, samtidigt som Riksbanken signalerar fortsatt lågräntepolitik framöver.

Men glöm inte att dagens räntenivå avgörs av vad Riksbanken tror om inflationen två år framåt. Nästa års reporänta ska således sättas utifrån vad Riksbanken spår om utvecklingen år 2013. Vid det laget – tre år framåt – borde konjunkturen vara bra mycket starkare än i dag. Den svenska tillväxten håller på att återhämta sig och kredittillväxten är fortsatt stark.

Kapacitetsutnyttjandet är lågt, men kommer så småningom att stiga. Riksbanken vill just nu hålla räntan låg för att förvissa sig om att återhämtningen får fast mark under fötterna. Men när höjningarna väl börjar – jag tror att detta sker i sommar – kan de gå snabbare än vad som ligger i dagens förväntningar.

Under nästa år bör reporäntan upp mot mer normala nivåer igen, givet att den ska avspegla inflations- och konjunkturläget ytterligare två år framåt.

Och glöm inte att marknadsräntorna – som styr låntagarnas räntekostnader – ligger högre än reporäntan och att de under en uppgångsfas brukar stiga tidigare än reporäntan.

Till detta kommer en ny faktor, nämligen att politikerna överväger åtgärder som kan fördyra upplåningen ytterligare. Dessa har att göra med behovet att reglera banksystemet hårdare, för att förhindra nya finanskriser.

En tanke är att skärpa kapitaltäckningskraven på bankerna och kanske konstruera dem så att de varierar med konjunkturen – hårdare under uppgång, mjukare under nedgång. Bankerna skulle då kanske tvingas betala en extra avgift under konjunkturuppgång för att bygga upp buffertar som kan tas i bruk vid nedgång.

Den svenska regeringen föreslog detta under EU-ordförandeskapet, och idén diskuteras nu på internationell nivå.

Andra tänkbara åtgärder är att ändra avdragsmöjligheterna. Några sådana beslut lär inte tas den närmaste tiden, men vi kan nog räkna med att regler av den här innebörden blir verklighet någon gång under kommande år. Högre kostnader för bankerna betyder i sin tur högre lånekostnader för kunderna – vilket är precis vad reglerarna vill åstadkomma.

Alltså: Just nu är det ingen ko på isen.

Reporäntan ligger lågt och stilla under vintern och våren. Men var beredd på att höstens ränteuppgång kan bli snabbare än vad Riksbanken i dag prognosticerar. Och att lånekostnaderna från och med nästa år kan komma att stiga mer än bara ränteuppgången.

KLAS EKLUND, Senior Economist SEB