"Tro inte att krisen är över"

"Tro inte att krisen är över"

Publicerad 2012-06-11 10:20:00

Börsguiden Europakrisen fortsätter att skaka finansmarknaderna. Kommer Grekland att lämna euron efter nyvalet den 17 juni?

Visserligen vill majoriteten av grekerna stanna kvar i euron men kommunistpartiet Syriza, som blev näst största parti i valet den 30 maj och som sedan dess gått framåt i opinionsundersökningarna, har sagt att man vill skrota uppgörelserna med ”Trojkan” (EU, IMF och ECB). Budskapet är att nyvalet handlar om att stanna kvar i euron eller inte.


Grekland må vara en liten ekonomi men en ”grexit” skulle kunna få svåra spridningskonsekvenser. En valutaunion måste vara oåterkallelig; om ett land kan lämna, så kan flera. Banker skulle utsättas för press. För vem vågar ha pengar i en grekisk, portugisisk, spansk eller italiensk bank?

 

Pengarna skulle flöda till Tyskland och Schweiz, vilket redan sker. Under de två första veckorna efter valet rapporteras 5 miljarder euro ha tagits ut från grekiska banker. Grekland skulle tvingas stänga bankerna, införa kapitalkontroll, skaffa ny valuta, omförhandla kontrakt. En obetald poliskår och militär skulle knappast hålla ordning. Eller?

 

Europa å sin sida skulle vara tvunget att sluta sig än mer samman och acceptera att ”dina skulder är mina, och dina arbetslöshetsproblem är mina”. Ett sådant vägval utmanar demokratin.

 

För att euron ska fungera måste Europa gå mot mer federalism. Alternativet är att euron löses upp med allt det kaos det skulle innebära. Det finns många tänkbara scenarier men bästa gissningen är att europeiska politiker fortsätter att försöka lappa och laga så länge det går. Mer pengar till räddningsfonderna, ytterligare steg av ECB och lite mer tillväxtfokus.

 

Tyskland kommer att pressas att ge med sig mer och mer, för i slutändan kommer Tyskland aldrig att åter sätta Europa i brand. Men riskerna finns att krisen eskalerar och då går allt fortare.

 

Att hoppas att skuldkrisen snart ska vara löst är för mycket. Professor Kenneth Rogoff vid Harvarduniversitetet har analyserat tidigare skuldkriser i världsekonomin. I genomsnitt har det tagit 23 år att rätta till och under tiden har tillväxten varit 1,2 procentenheter lägre än under andra perioder! Så bästa gissningen är att världsekonomin fortsätter hanka sig fram.

 

Att investera i en sådan här  miljö är knappast lätt och det gäller att sprida riskerna. Värderingen på aktier är tilltalande. P/e-tal runt 10 i Europa och Asien och runt 12 i USA är under det historiska snittet. Jag väljer gärna amerikanska aktier och tillväxtmarknadsaktier då det finns risk att euron tappar i värde.

 

Men i krissituationer får aktier mest styrk varför jag också har en god portion andra placeringar. Det haglar ränteplaceringsförslag, men det gäller att förstå vad man får och vad man betalar. Jag väljer kortare företagsobligationer eller placeringskonto som är knutna till styrräntan, då jag slipper ränterisken. Långa statsobligationer anser jag vara övervärderade.

 

Hedgefonder upptar en stor andel av min portfölj. Här väljer jag sådana som visat sig kunna parera och dra nytta av de kraftiga slagen på aktie- och räntemarknaden, vilka jag tror kommer att fortsätta.

 

Krönikan ursprungligen publicerad i Placeringsguiden 6/7-2012


 

Du har väl inte missat Placeringsguiden på Facebook?

Klicka här för att prenumerera på Placeringsguiden - Sveriges snabbast växande affärsmagasin

Märtha Josefsson Oberoende investeringskonsult

Märtha Josefsson , Grexit , Kenneth Rogoff