”Det var med nästintill bestörtning som vi såg hur räddningspaketet var designat”, skriver ekonomerna på Enter Fonder. De ser två stora problem med upplägget som innebär att den nya europeiska stabilitetsfonden (ESM) lånar ut 100 miljarder euro till den spanska staten, som i sin tur använder pengarna för att stötta bankerna.
För det första innebär det att pengarna går via den spanska statsbudgeten, vilket omedelbart höjer den spanska statsskulden med runt 13 procent. Skulden går då från cirka 70 till 80 procent av BNP.
För det andra innebar konstruktionen av stödet att ESM har prioritet över alla andra fordringsägare. Detta fick räntorna att rusa i Spanien.
Detta verkade i sin tur få EMU:s finansministrar att agera. I ett uttalande på onsdagen sades det nu i stället att pengarna skulle betalas ut ifrån den tillfälliga nödfonden EFSF, för att sedan föras över till ESM. Med denna lösning blir inte de gamla fordringsägarna nedprioriterade. Detta fick de spanska räntorna att falla igen på onsdagen.
Ekonomerna på Enter Fonder menar dock att det hade varit en elegant lösning om ESM i stället hade gått in och direkt rekapitaliserat de spanska bankerna. Men det troliga är att det var Tyskland som motsatte sig detta.
Inför EU-toppmötet som inleds på torsdagen talas det nu om en rad olika vägar att ta sig an Europas problem och den monumentala osäkerhet som de medför.
En sådan lösning är att nu tillåta ESM att direktinvestera i problemfyllda banker och att ta bort ESM:s högre prioritet. Om Tyskland nu, efter de stigande räntorna i Spanien, har svängt och går med på en sådan lösning är dock tveksamt.
En annan lösning som diskuterats är en paneuropeisk insättningsgaranti i euro. Detta skulle minska risken att sparare i krisländer flyttar sina besparingar till Tyskland. Även här lär dock Tyskland vara motståndare.
För det tredje har det talats om en så kallad ”redemption fund” dit alla länders statsskulder över 60 procent av BNP skulle flyttas. En fond som skulle finansieras av gemensamt backade europeiska statsskuldväxlar. En intressant idé enligt Enter Fonder, men inte heller denna lösning lär få stöd av Tyskland.
Slutligen har frågan om att ge EU makt att omarbeta medlemsländernas budgetar om de inte uppfyller vissa krav varit uppe till diskussion. Detta är ett förslag som faktiskt Tyskland skulle kunna tänkas vara med på. Däremot lär det finnas många andra länder som sätter sig emot.
Kontentan av det hela riskerar att bli som det brukar bli vid upphaussade EU-toppmöten. Hoppen på konkreta åtgärder mot krisen visar sig stanna vid just förhoppningar.