Oberoendet i styrelser ifrågasatt Foto: Scanpix/kollage

Pär Boman och Jan Johansson, både i Handelsbanken och SCB.

Oberoendet i styrelser ifrågasatt

Publicerad 2012-02-03 15:22:00

Börsguiden Starka ägare, grupptryck och risken att bli av med en ofta saftig ersättning sätter regeln att majoriteten av styrelsen ska vara oberoende ur spel. HQ Bank och Industrivärden är tydliga exempel.

I en skrivelse till regeringen strax efter nyår efterlyste Finansinspektionen krav på att ordföranden i finansiella företag ska tvingas vara oberoende mot större aktieägare.

I första hand var det värdepappersföretagen som pekades ut, men myndigheten vill helst att förslaget ska omfatta alla bolag som står under Finansinspektionens tillsyn.

Var gränsen för oberoende ska gå kan FI inte svara på ännu, men om riktlinjerna enligt Svensk kod för bolagsstyrning appliceras finns det risk att SEB:s Marcus Wallenberg, Nordeas Björn Wahlroos och Handelsbankens Hans Larsson, som sitter med i storägaren Industrivärdens styrelse, skulle få lämna i från sig sina styrelseordförandeplatser.

Bakom det kontroversiella utspelet finns ett behov att säkerställa att storägarnas egenintressen inte går ut över konsumenterna eller över den finansiella stabiliteten.

I Sverige har vi sedan länge haft ett krav på att det i börsbolagen ska finnas ledamöter som är oberoende från såväl huvudägarna som från företaget.

Kraven har sedan införlivats som en del av de rekommendationer för bolagsstyrning som sedan 2005 finns i Svensk kod för bolagsstyrning.

Enligt koden ska en majoritet av styrelsens ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och minst två av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

På pappret ser det bra ut, de flesta bolag följer koden. Men i praktiken fungerar det sämre.

Man kan fråga sig vad de oberoende ledamöterna i HQ under 2008 och 2009 – Carolina Dybeck-Happe, Thomas Erséus, Curt Lönnström, Johan Piehl, Anne-Marie Pålsson och Pernilla Ström – gjorde för att förhindra den annalkande katastrofen.

Ägarbolaget Öresund – där Pontus Bonnier, Monica Caneman, Matts Ekman, Michael Nachemson, Per-Olof Eriksson och Märtha Josefsson var utsedda som oberoende ledamöter – är också ett bra exempel på hur svagt detta oberoende egentligen är. Där ställde sig majoriteten av styrelseledamöterna bakom en uppdelning av bolaget som gynnade huvudaktieägarna. Det skapade rejäl debatt på stämman, och kritiserades hårt av Aktiespararna, som anklagade styrelsen för att bryta mot andemeningen i aktiebolaglagens krav på likabehandling.

En annan grupp bolag där ställningen som oberoende kan ifrågasättas är i sfärbolag, som exempelvis Industrivärden (se bild). Vid en granskning är styrelsesammansättningen löjligt lika.

Det är alltid svårt med oberoendet i sfärbolagen och man kan fråga sig hur stor integritet de oberoende ledamöterna har. Det är en bedömningsfråga där valberedningen har en viktig uppgift”, menar Helena Levander, vd på Nordic Investor Services som erbjuder analyser och råd kring governancefrågor till företag och institutioner.

Styrelsesammansättningen i Industrivärdens bolag är löjligt lika (Klicka för stor grafik)

Industrivarden grafik

I Veckans Affärer nr 5 kan du läsa hela artikeln. Har du inte ett eget ex skaffar du det HÄR!