Ingen räntehöjning i dag - men frågan är när den kommer Foto: Riksbanken

Ingen räntehöjning i dag - men frågan är när den kommer

Publicerad 2018-02-14 05:51:00

Räntan (Uppdaterad) Klockan halv tio är det återigen dags för Riksbanken att lämna räntebesked. Ingen ränteändring väntas - i fokus ligger i stället signalerna om när räntan kan komma att höjas.

I dag blir det för ovanlighetens skull vice riksbankschef Per Jansson som får möta pressen efter Riksbankens besked. Riksbankschefen Stefan Ingves är nämligen sjuk i influensa och kommer därför inte delta i onsdagens presskonferens.

Även förste vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick är sjuk, så det blir vice riksbankschefen som företräder direktionen vid morgondagens presskonferens, som hålls klockan 11.00.

Såväl Stefan Ingves som Kerstin af Jochnick deltog dock via telefon vid tisdagens penningpolitiska möte.

Oförändrad ränta spås

Riksbanken väntas hursomhelst lämna reporäntan oförändrad på -0,50 procent, för tolfte mötet i rad, vid policymötet den 13 februari (räntebesked 14 februari). Det mest troliga är också att räntebanan lämnas oförändrad nu även om åtminstone två direktionsledamöter, av olika skäl, kan tänkas opponera sig mot detta.

Samtliga tio ekonomer som SME Direkt har tillfrågat räknar med att Riksbanken lämnar räntan oförändrad.

Troligt med oförändrad räntebana

Även beträffande räntebanan, som sedan i april 2017 har indikerat en första räntehöjning i "mitten av 2018", räknar samtliga tillfrågade analytiker med att den lämnas oförändrad, även om några flaggar för viss sannolikhet för en viss ändring nedåt.

"Sedan decembermötet tror vi inte att varken tillväxt- eller inflationsbakgrunden har förändrats tillräckligt för att motivera en signifikant förändring för basscenariot i prognoserna", skriver ekonomerna på Morgan Stanley i ett kundbrev.

De tillägger dock att om Riksbanken skulle vilja kommunicera ett mer försiktigt budskap skulle man kunna justera räntebanan så att den signalerar en fördröjning av den första räntehöjningen bortom tredje kvartalet i år.

Osäkra inflationsutsikter kan justera räntebanan

Liknande budskap hörs bland annat från Nordea, som räknar med att Riksbanken sitter still i båten nu men att risken i bedömningen lutar åt att räntebanan kan komma att justeras ned på grund av osäkra inflationsutsikter.

"Riksbankens inflationsprognos sticker ut. Den är högre än vår prognos men också tydligt högre än Konjunkturinstitutets bedömning. Skillnaderna är påtagliga redan i början av 2018", skriver chefsanalytikern Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.

Även på Swedbank tror de att Riksbanken kan revidera ned inflationsutsikterna något i närtid, men givet att aktivitetsdata i såväl Sverige och omvärlden har utvecklats i linje med, eller till och med något bättre än prognos, tror ekonomerna att Riksbanken kommer att behålla räntebanan oförändrad vid detta möte.

Första räntehöjningen i mitten av året

Riksbankens konsensusbedömning om den första räntehöjningen har dock varit oförändrad sedan april 2017 (då man också tog bort det tidigare budskapet om att det var mer sannolikt att reporäntan sänks än att den höjs den närmaste tiden).

Budskapet har varit att reporäntan ska höjas i "mitten av 2018" samtidigt som räntebanan har antytt att detta betyder en räntehöjning i september - åtminstone om det handlar om en höjning med "normala" 25 punkter.

En annan fråga, när detta "mitten av 2018" närmar sig, är om det fortsatt är lämpligt för Riksbanken att signalera beredskap för att göra penningpolitiken mer expansiv.

Riksbankens pressmeddelanden i samband med räntebeskeden har sedan lång tid tillbaka inkluderat ett budskap om "beredskap att införa ytterligare penningpolitiska lättnader om det behövs för att stabilisera inflationen", och att "alla verktyg… kan användas vid behov".(Riksbanken justerade bort ett tidigare budskap om att denna beredskap också var "hög" i december 2016).

Men hur övertygande blir ett budskap om att räntan snart ska höjas om man fortsätter signalera beredskap för nya lättnader? Något borde tas bort ur pressmeddelandet nu, antingen "beredskapen" eller så "mitten av 2018", och om det blir det sistnämnda så borde förstås också räntebanan justeras så att den indikerar en senare räntehöjning.

Stabiliteten i Riksbankens ränteguidning har i alla fall med tiden mötts av allt mer respekt på marknaden, som allt mer börjat prisa in räntehöjningar i linje med Riksbankens bana.

Bland ekonomerna är dock meningarna fortsatt delade om när den första räntehöjningen, sedan juli 2011, verkligen kommer, och i någon mån också om hur stor denna räntehöjning verkligen blir.

Intervallet för prognoserna om tidpunkten för den första räntehöjningen sträcker sig från juli i år till andra kvartalet 2019. När det gäller storleken på den första höjningen räknar flertalet med att den kommer att vara 25 punkter, vilket brukar betraktas som en "normal" räntejustering. Tre av ekonomerna tror dock att den första höjningen stannar på 10 punkter.

Swedbanks bedömning är att reporäntan kommer att börja höjas i två mindre steg, 10 och 15 punkter i juli respektive oktober (vilket skulle stämma väl med Riksbankens nuvarande räntebana och dessutom innebära att Riksbankens sista två räntesänkningar tas bort i lika stora steg).

"Detta för att inledningsvis göra försiktigt 'mjuka' höjningar för att inte riskera en allt för stor kronappreciering", skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.

Ekonomerna på Handelsbanken, som räknar med en höjning med 25 i september, tror dock inte att höjningar i mindre steg blir aktuellt.

"Mindre steg var naturliga när Riksbanken rörde ner på negativa nivåer då reaktionsfunktionen från det finansiella systemet var osäker. Motsvarande kan inte anses gälla vid räntehöjningar", skriver de i ett kundbrev.

Capital Economics noterar i ett kundbrev att deras prognos om en höjning med 25 punkter i september baseras på tanken att Riksbanken vill veta med säkerhet att ECB kommer att avsluta tillgångsköpen i år innan den höjer räntan.

Men "oavsett om Riksbanken höjer räntan i september, med 25 punkter, eller väljer att börja höja räntan tidigare men mer gradvist räknar vi med att reporäntan kommer att vara noll i slutet av 2018, i linje med marknadsförväntningarna", skriver Capital Economics.

Nordea har däremot sällat sig till de bedömare som inte tror att reporäntan har höjts alls vid årsskiftet.

"Orsaken är att vi bedömer att inflationen sjunker och att det med tiden visar sig att den inte blir tillräckligt hög för att en räntehöjning ska bli aktuell. God utveckling i omvärlden är positiva faktorer, men avgörande för Riksbanken är inflationen och tillväxten i Sverige", skriver Torbjörn Isaksson.

Morgan Stanley tror också att en första räntehöjning dröjer till det första kvartalet 2019, men noterar också Riksbankens signaler om att den starka makroekonomiska utvecklingen gör att beroendet av ECB minskar, vilket ökar sannolikheten för en tidigare räntehöjning.

Morgan Stanley frågar sig dock samtidigt om Riksbanken verkligen vill signalera att en räntehöjning kommer hela tre kvartal före en räntehöjning från ECB, vilket den aktuella räntebanan nu antyder.

Om räntebanan inte ändras nu hänger mycket på aprilmötet, och om räntebanan inte heller ändras då blir varje möte framöver, med start den 3 juli, "live" för en räntehöjning.

"Det är också värt att notera att vi räknar med att inflationen kommer att underskrida Riksbankens prognos i år, men att detta kommer att bli tydligt först inför septembermötet. Det är ytterligare ett skäl till att juli skulle vara 'in play' i teorin, om inte Riksbanken senarelägger räntehöjningarna i prognosuppdateringen i april", skriver Morgan Stanley-ekonomerna.

https://i.direkt.se/180213/553040101.png

Privata Affärer / Direkt