Nordnet, Handelsbanken och Nordea är bara några av dem som snabbt har introducerat Normanbeloppet på sina fondtorg.
Nyckeltalet, uppkallat efter finansminister Peter Norman, visar hur mycket din fond drar i avgift när du sparar 1 000 kr i månaden i tio år. Siffran sätter givetvis press på fondbolagen. För vilka vill öppet skylta med att just deras fonder är bland de dyraste?
Men det ‑ finns ett krux. Normanbeloppet är en prognos och inget du kan ta för säkert. Det utgår från fondens kostnader de senaste fem åren och antagandet att aktiefonder ska gå upp 6 procent om året, räntefonder 2 procent om året.
Dessutom handlar det nya jämförelsepriset bara om kostnader, inte om avkastningen som ju är det viktigaste när du investerar. Precis som när du köper kläder kan du inte räkna med att det som är billigast också är bäst. Försök i stället att hitta något som passar bra och har hög kvalitet i förhållande till sitt pris.
De fonder som ser mest attraktiva ut enligt Normanbeloppet är alltid korta räntefonder eller billiga indexfonder. Dyrast är ofta fonder med rörlig avgift som har gått starkt. Där har spararna betalt en hel del i prestationsavgift de senaste åren, men å andra sidan fått bra avkastning.
Det är roligt att Normanbeloppet så snabbt har fått fotfäste, men ta det med en redig nypa salt. Lita i stället på det klassiska sättet att bedöma fonder – fondbetygen.
Det mest omfattande ratingsystemet kommer från Morningstar. Det tar hänsyn till fondens avkastning i förhållande till risk och väger dessutom in samtliga avgifter. Betygen bygger på historiska fakta, inte på antaganden.
Ta för vana att titta på fondbetygen på vår sajt och i vår återkommande bilaga Fondguiden. Det ger dig betydligt mer än ett fiktivt Normanbelopp.
Not: Krönikan ursprungligen publicerad i Privata Affärer nr 7 2012.