Det går inte att förneka att det finns pengar i gulfländer som Förenade Arabemiraten, Qatar och Saudiarabien och de andra olje- och gasrika länder kring Persiska viken.

Det har byggts skidanläggningar som klarar 50-gradig hetta, konstgjorda öar, världens högsta skyskrapor och ett hotell som gett sig självt sju stjärnor på den femgradiga skalan.

Men det är också energitillgångarna som varit och fortfarande är avgörande för regionens tillväxt.

– Att investera i regionen är till viss del ett ”oljebet”, säger Mikael Kvibäck som förvaltar LHV Persian Gulf Fund, en av de få fonder som helt inriktar sig på regionen.

– Tillväxten är helt beroende av priset på olja och naturgas. Utan petrodollar kan staterna inte genomföra omfattande investeringarna i bland annat infrastruktur. Men med dagens oljepris på runt 110 dollar per fat så mår länderna mycket bra, säger Mikael Kvibäck.

Enligt honom är det först när oljepriset sjunker under 70-80 dollar fatet som det blir problem för gulfstaterna. Men just nu ser läget tämligen ljust ut för regionen.

Citibank spår till exempel en tillväxt i år på 8,3 procent i Qatar, 4,6 procent i Förenade Arabemiraten och 5,2 procent i regionens största och folkrikaste land Saudiarabien.

Ekonomin breddas

Tillväxten drivs alltså till stor del av statliga investeringar med hjälp av ”petrodollar” men förr eller senare tar naturtillgångarna slut och därför håller länderna på att ställa om till en mer diversifierad ekonomi.

– Länderna är tvungna att lyckas med omställningen och det är den processen som just nu pågår. Det handlar bland annat om större fokus på finanssektorn, fastigheter, handel, transport och turism. En investering i regionen innebär i praktiken att man är med på resan mot en mer diversifierad ekonomi, säger Mikael Kvibäck.

Regionala skillnader

Omställningsprocessen har också kommit en bit på väg, något som bland annat märks i folkrika Saudiarabien där den inhemska konsumtionen blir en allt viktigare faktor för tillväxten.

– I Saudiarabien fortsätter vi att se en rejäl tillväxt utanför oljesektorn drivet av statliga investeringar och ökad inhemsk konsumtion, säger analytikern Farouk Soussa på Citibank till affärssajten Zawya.

Samtidigt är det besvärligt att investera i regionens största och folkrikaste land. Utlänningar får inte direktäga aktier utan investeringarna görs istället genom komplicerade derivatupplägg.

– Det är krångligt och begränsar våra möjligheter. Men Saudiarabien är en mycket viktig marknad och om landet öppnar för direktinvesteringar kommer vi att öka investeringarna i landet, säger Mikael Kvibäck.

Istället är det i Förenade Arabemiraten och Qatar som den största delen av fondens tillgångar finns.

– Tillsammans med Saudiarabien tillhör Förenade Arabemiraten och Qatar de länder i regionen som under de senaste åren investerat sina oljeintäkter mest i sina lokala ekonomier och som planerar att göra det även under de kommande åren, säger Mikael Kvibäck.

Geopolitiska risker

Samtidigt går det inte att sticka under stolen med att en investering i regionen knappast är riskfri.

Läget i Förenade Arabemiraten, Qatar och Saudiarabien är förvisso stabilt. Men i länder som Kuwait och Bahrain är det politiska läget mer osäkert.

Det största hotet mot regionen kommer dock utifrån.

– De politiska riskerna finns i grannländerna. Blir det ett krig mellan Israel och Iran eller om Iran stänger Hormuzsundet så skulle det slå hårt mot gulfländerna. Men den risken får man leva med om man vill investera i regionen, säger Mikael Kvibäck.