Få pratar om ECB-stödets effekter

Få pratar om ECB-stödets effekter

Publicerad 2012-03-02 13:07:00

Skuldkrisen Världen översvämmas just nu av billig finansiering. Det finns i hittills stödprogram från världens centralbanker på svindlande 33 100 miljarder kronor. ECB hyllas för att en likviditetskris undvikits, men få pratar om de långsiktiga effekterna.

Det är inte bara ECB utan även centralbankerna i Japan och Storbritannien som tillhandahåller billiga pengar just nu. Och även om många har hoppats att styrkan i den amerikanska återhämtningen inte kommer att kräva mer QE, verkar vinden ha vänt och nu räknar ekonomerna med ännu mer billiga pengar från Fed till hösten.

I veckan blev det klart att cirka 800 av Europas banker lånar ytterligare 530 miljarder euro av den europeiska centralbanken till låg ränta och med sämre säkerheter än vanligt.

En av de få säkerheter som ECB inte accepterar är grekiska statspapper. Sammanlagt handlar det om lån på 1 019 miljarder euro eller knappt 9 000 miljarder kronor.

Både den brittiska, men framförallt den japanska centralbanken, BoJ, har utökat sina obligationsköpsprogram den senaste månaden. BoJ ökade sitt program för köp av japanska statspapper med 10 000 miljarder yen till 65 000 miljarder yen, eller 5 300 miljarder kronor.

Enligt Merrill Lynch kommer den japanska centralbanken antagligen att köpa obligationer motsvarande 7,5 procent av BNP.

I Storbritannien ökade centralbanken BoE i februari sitt program med 50 miljarder pund till 325 miljarder, 3 400 miljarder kronor.

Det verkar dessutom råda enighet bland investmentbankernas experter om att Fed kommer att tillhandahålla QE3 redan i höst. Hittills har QE1 och QE2 omfattat 2 325 miljarder dollar, 15 400 miljarder kronor. Tillsammans finns det med andra ord stödprogram från Fed, ECB, BoE och BoJ för hisnande 33 100 miljarder kronor, det motsvarar nästan 10 gånger Sveriges BNP.

En av de viktiga positiva bieffekterna av de billiga pengarna är att valutan försvagas gentemot andra valutor vilket gynnar exporten och möjligheterna till tillväxt. Men när världens länder gör samma sak finns inte längre någon att devalvera emot.

Hösten 2010 uttryckte Brasiliens president Lula da Silva sitt missnöje med det valutakrig som han menade att USA förde. Idag ligger alla i fejd med alla i ett krig som ingen kan vinna.  

ECB har hyllats för att en likviditetskris undvikits, men de långsiktiga effekterna har ännu inte gett sig till känna. Mer pengar innebär ökat inflationstryck och om exportfördelen av en svag valuta uteblir riskerar stödprogrammen bli dyrare och mindre effektiva än tänkt.

Charlotte Stjerngren

VA Börs , ECB , Skuldkrisen